Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Utvärderingars konsekvenser för grundskolans praktik – styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring

Forskningsprojekt Forskningsprojektets övergripande syfte är att undersöka dagens utvärderingssystem av grundskolan och studera systemens och dess produkters konsekvenser för skolans praktik.

Forskningsprojektet läggs upp som en fallstudie av fyra kommuners högstadieskolor (åk 7-9) och en fördjupad studie av åtta av dessa och där utvärderingsverksamhet under perioden 2010-2012 studeras. Jämförelser görs på både kommun- och skolnivå. Kommunerna väljs ut med avseende på storlek (två större städer och två förortskommuner eller pendlingskommuner), näringslivsstruktur (tjänste- resp. industristruktur), skolstruktur (andel friskolor) för att få variation i lokala förutsättningar och kontext.

Projektansvarig

Anders Hanberger
Professor emeritus
E-post
E-post
Telefon
090-786 65 98

Projektöversikt

Projektperiod:

2012-03-01 2015-02-28

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Förväntningarna på utvärdering är idag höga och i den statliga skolpolitiken framställs utvärderingar, inspektioner och uppföljningar som verksamma redskap för styrning, kontroll och utveckling av skolan. Utvärdering, som fått en viktigare roll i en alltmer globaliserad utbildningspolitik (Hopmann, 2003; Ozga, 2009), förväntas bidra till att lösa många av utbildningssystemets och skolans problem (Jarl & Rönnberg, 2010; prop. 2009/10:165; Segerholm, 2009). Idag har fler myndigheter till uppgift att arbeta med utvärdering (Skolverket), inspektion och kvalitetsgranskning (Skolinspektionen) än tidigare. I statliga utredningar och t.ex. Skolinspektionens rapporter riktas kritik mot brister i kommuners och skolors utvärderingsarbete, vilket driver på utvecklingen mot ytterligare utvärdering och granskning. Det som forskaren Mikael Power (1997) kallar ”the audit society”, en strävan efter transparens, kontroll och ansvarsutkrävande med omfattande krav på dokumentation, granskning och upp-följning, återfinns på många policyområden. Utvärderingssamhället breder ut sig och det är framförallt kontrollinriktad utvärdering och granskning som expanderat under senare år (ibid.; Sahlin-Andersson, 2006). Men trots denna expansion släpar forskningen om utvärdering efter varför det finns begränsad kunskap om utvärderingssamhällets konsekvenser för bl.a. skolans praktik.
Utvecklingen mot allt mer utvärdering och resultatuppföljning kan bl.a. förstås som en del i en världsomspännande nyliberal rörelse som eftersträvar marknadsanpassning och effektivisering, ökat lokalt ansvarstagande, samt förändrad statlig styrning och kontroll av skolan (Apple et al., 2003; Ball, 2000; Biesta, 2004; Daun, 2007; Moos, 2009; Vedung, 2010). I Sverige har det också inneburit att skolans roll att utjämna social skillnader och att fostra elever till demokratiska medborgare har tonats ner.
Resultat från internationella mätningar och Skolinspektionens granskningar får ofta stor uppmärksamhet i media och diskuteras flitigt bland skolpolitiska aktörer. Sällan ifrågasätts utvärderingars och inspektioners relevans och kvalitet, vad som mäts och inte mäts. Än mer sällan diskuteras om en enskild utvärdering eller ett utvärderingssystem behövs eftersom det tillhör normen att utvärdera och något man förväntas göra rutinmässigt i dagens utvärderingssamhälle. Men bidrar utvärderingar, skolinspektioner och mätningar till att utveckla skolans praktik och hur går det i så fall till, eller är skolan på väg att bli söndergranskad? I utvärderings- och granskningslitteraturen finns antaganden om både positiva och negativa effekter av utvärdering och utvärderingssystem, men det finns få empiriska studier att luta sig på. Föreliggande forskningsprojekt bidrar till att fylla några av dessa kunskapsluckor.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att undersöka dagens utvärderingssystem av grundskolan och studera systemens och dess produkters konsekvenser för skolans praktik. Projektet söker svar på tre övergripande frågor: Vad karakteriserar existerande utvärderingssystem och vilken kunskap och information genereras (inte)? Vilka funktioner fyller utvärderingar och utvärderingssystem i samband med styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring? Vilka konsekvenser har olika utvärderingar och utvärderingssystem för grundskolans praktik och aktörer (beslutsfattare, skolledare, lärare, föräldrar och elever)?
Vi är medvetna om att flera av forskningsprojektets centrala begrepp är mångtydiga och används med delvis olika innebörd eller inte alls av forskare i pedagogik, statsvetenskap, utvärdering och policyanalys. Med uppföljning avses här en systematisk insamling av data och med utvärdering en systematisk undersökning för bedömning av nytta och värde av ett utvärderingsobjekt där uppföljningsdata kan utgöra en del av underlaget. Olika former av tillsyn och inspektion förstås som former av kontrollinriktad uppföljning och utvärdering. Utvärderingssystem används som paraplybegrepp för olika uppföljnings- och utvärderingssystem. Med utvärderingssystem avses dels system för att strukturera och hantera återkommande utvärderingar t.ex. Skolverkets och kommuners utvärderingar, dels utvärderings- och uppföljningssystem som producerar löpande utvärderingsinformation, t.ex. Skolinspektion-ens löpande inspektion och SKLs öppna jämförelser (Dahler-Larsen, 2006, 2007; Leeuw & Furubo, 2008; Rist & Stame, 2006).
De utvärderingssystem som kommer att studeras är: PISAs, TIMSS, Skolverkets, Skolinspektionens och SKLs öppna jämförelser, samt fyra kommuners (skolnämndernas, kommunala revisors och förekommande trivselundersökningar) och åtta skolors egen utvärderingsverksamhet.
Projektet läggs upp som en fallstudie av fyra kommuners skolor (åk 7-9) och en fördjupad studie av åtta av dessa och där utvärderingsverksamhet under perioden 2010-2012 studeras närmare. Den första frågan studeras med utgångspunkt i förekommande utvärderingssystem med hjälp av dokument och intervjuer med nyckelpersoner. Fråga två och tre studeras ur ett fleraktörsperspektiv med hjälp av dokument, elektroniska enkäter riktad till lärare resp. skolledare, fokusgruppintervjuer med lärare, föräldrar och elever, samt intervjuer med skolledare och kommunala och nationella beslutsfattare.

Projektrapporter

Utvärderingars konsekvenser för skolans praktik: styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring
Vetenskapsrådets Resultatdialog
Hanberger, Anders; Hult, Agneta; Lundström, Ulf; et al.

Evaluation in Local School Governance: a framework of analysis
Education Inquiry, Vol. 7, (2)
Hanberger, Anders

Evaluation Systems in a Crowded Policy Space: Implications for Local School Governance
Education Inquiry, Vol. 7, (3) : 237-258
Lindgren, Lena; Hanberger, Anders; Lundström, Ulf

Navigating the evaluation web: evaluation in Swedish local school governance
Education Inquiry, Co-Action Publishing 2016, Vol. 7, (3) : 259-281
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Lundström, Ulf

School evaluation in Sweden: a local perspective
ECER, Dublin 23-26 August 2016
Hanberger, Anders; Carlbaum, Sara; Hult, Agneta; et al.

School evaluation in Sweden in a local perspective: a synthesis
Education Inquiry, Co-Action Publishing 2016, Vol. 7, (3) : 349-371
Hanberger, Anders; Carlbaum, Sara; Hult, Agneta; et al.

The role of evaluation in Local School Governance in Sweden: editorial introduction
Education Inquiry, Vol. 7, (3)
Hanberger, Anders

Evaluation in local school governance: a framework of analysis
European Conference on Educational Research (ECER), Budapest, 8-11 September 2015
Hanberger, Anders

Managing evaluations in local school governance in Sweden
Policy & Politics Conference 2014, 16th and 17th September 2014, Bristol
Hanberger, Anders

Overcrowding on the Swedish education evaluation arena: consequences for accountability
11th EES Biennial Conference : 60-60
Lindgren, Lena; Hanberger, Anders

Performance fixation? Use, functions and constitutive effects of evaluation in local school governance
ECER 2014, The Past, the Present and the Future of Educational Research : 1-4
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Lundström, Ulf

What PISA intends to and can possibly achieve: A critical programme theory analysis
European Educational Research Journal (online), Vol. 13, (2) : 167-180
Hanberger, Anders