Humanistiska fakultetens arbete för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning
Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet för forskning på Humanistisk fakultet sker i forskarnas, forskargruppernas och institutionernas egen verksamhet med ämnesbaserade forskarseminarier där projektidéer, preliminära forskningsresultat och artikelmanus bearbetas kollegialt. Kvalitetsbedömningar av forskningen sker också inom ramen för gängse granskningssystem som forskning genomgår – sakkunniggranskning inför publiceringar, tjänstetillsättningar och ansökningar om externa forskningsmedel. Vid sidan om detta gör fakulteten en rad strategiska insatser för att stärka forskningens kvalitet. Det styrmedel som fakultetsledningen i första hand har till sitt förfogande för att genomföra sina strategiska satsningar är fördelningen av forskningsanslaget.
Målet med Humanistiska fakultetens fördelningsmodell är en styrning av forskningsanslaget som är:
Humanistisk fakultet vill med sin fördelningsmodell bidra till utbildningar med nära anknytning till forskning och forskningsfront och samtidigt möjliggöra för forskare att bedriva forskning av god kvalitet. Utöver ovan beskrivet finns ett antal andra kvalitetsaspekter av forskning som Humanistisk fakultet, i likhet med resten av universitetet, strävar efter att uppfylla: god arbetsmiljö, samverkan med det omgivande samhället, internationalisering, tvärvetenskaplighet, samhällsrelevans, hållbar utveckling och jämställdhet. För att få bättre möjligheter att uppfylla dessa kvalitetsaspekter strävar fakulteten efter att skapa incitament för att öka inflödet av externa forskningsmedel.
Fakultetsnämnden utgör det vetenskapliga ledningsorganet och har det strategiska ansvaret för forskning och forskarutbildning. Nämnden ansvarar därmed för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning och utbildning inom fakulteten. Strategiska frågor rörande forskning och forskningskvalitet diskuteras kontinuerligt i Humanistiska fakultetens forskningsstrategiska kommitté (HumFostra), bestående av ledamöter med forskningsansvar från institutioner och enheter. Humfostra bereder fakultetens olika satsningar och utlysningar i tät dialog med motsvarande organ (forskar- och forskarutbildningsråd) på institutionsnivå för vidare beslut av dekan eller fakultetsnämnd.
För att tillgodose ovanstående kvalitetsaspekter av forskningen vid Humanistisk fakultet fördelas forskningsanslaget på följande huvudposter.
Från och med 2024 garanteras samtliga professorer vid Humanistisk fakultet 30 procents egen forskningstid, som finansieras av fakulteten. Humanistiska fakulteten finansierar därtill ämnesprofessorer i vart och ett av de 16 forskningsämnen som finns representerade på fakulteten. Avgränsningen av ämnen utgår från de forskarutbildningar som ges. I några fall förekommer det två professorer i samma ämne, eftersom ämnet antingen finns representerad på två olika institutioner (som i fallet med pedagogiskt arbete) eller att två personer delar på resursen (som i fallet med samiska studier och de moderna språkens litteratur). I något enstaka fall kan resursen under en övergångsperiod, när en utnämnd professor saknas, uppbäras av en docent med ämnesföreträdarskap.
Normalt finansierar ämnesprofessorsresursen upp till 50 procent av en heltid, varav 30 procents egen forskningstid. Utöver den egna forskningen ingår generellt i ämnesprofessorernas uppdrag:
Målet är att uppdraget ska främja ämnets:
Ämnesprofessorerna utses av dekan efter samråd med prefekt. Uppdraget är tidsbegränsat till fyra år (med möjlighet till förlängning) och följs upp genom utvärderingar och enskilda samtal mellan dekan och ämnesprofessorerna.
Humanistiska fakulteten har 16 forskarutbildningsämnen. Under de senaste åren har fakulteten kunnat finansiera åtminstone en doktorandanställning i vart och ett av dessa ämnen vartannat år. Några av dessa anställningar är regelmässigt samfinansierade med Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området vid Lärarhögskolan. Utöver dessa förekommer på fakulteten även andra doktorandanställningar samfinansierade med andra forskarskolor (t.ex. Arktiska forskarskolan med inriktning mot hållbar utveckling, Genusforskarskolan, Företagsforskarskolan) eller med kommuner. Ibland förekommer det även samfinansieringar med externa anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet eller Wallenbergstiftelserna. Fakulteten och institutionerna strävar ständigt efter att hitta nya samfinansieringsmöjligheter, dels för att utöka antalet doktorander, dels för att främja samverkan med olika intressenter utanför universitetet eller med andra universitet.
Eftersom antalet doktorander i varje enskilt forskarutbildningsämne är tämligen lågt (generellt antas en doktorand vartannat år i ett ämne) blir forskarutbildningsmiljöerna på ämnesnivå små. Därför startade fakulteten år 2009 en egen forskarskola med syfte att främja intellektuell och social gemenskap över ämnesgränserna. Forskarskolan leds av en eller ett par seniora forskare vars uppdrag som föreståndare finansieras av fakulteten. Inom ramen för forskarskolans kurser får också doktoranderna möjlighet att utveckla generiska kompetenser och färdigheter inom exempelvis akademiskt skrivande, publiceringsstrategier, forskningsetik, datahantering, hållbar utveckling med mera. Forskarskolan arbetar också med att befrämja doktorandernas samverkansmöjligheter, såväl inom som utanför akademin, liksom internationalisering. Genom Arktiskt centrum är Humanistisk fakultet även värd för den tvärvetenskapliga Arktiska forskarskolan med inriktning mot hållbar utveckling, i vilken doktorander från samtliga av Umeå universitets fakulteter deltar.
Varje år utlyser fakulteten en resurs om upp till 20 procents forskningstid för sina docenter. Resursen tilldelas ett drygt tiotal personer årligen och ska användas för egen forskning. För att främja den fria forskningen krävs ingen projektbeskrivning för ansökan. Som motprestation, och för att kunna komma i fråga för medlen ytterligare år, ska den tilldelade lämna in minst en ansökan om forskningsmedel till någon extern forskningsfinansiär. Satsningen är ett sätt att dels premiera docentkompetens, dels öka docenters fria forskningstid, dels befordra mängden externa forskningsmedel till fakulteten.
De av fakulteten årligen utlysta såddmedlen är ytterligare ett sätt att befordra ansökningar om externa medel och att uppmuntra till samarbeten mellan forskare, gärna över disciplingränserna. Upp till 100 000 kronor per såddmedelsprojekt kan sökas av fakultetens forskare för (i nuvarande prioriteringsordning):
Under de senast åren har 10–18 såddmedelsprojekt tilldelats medel varje år. Prioriteringsordningen kan ändras från år till år för att passa in i fakultetens strategier eller aktuella nationella satsningar.
Den publiceringsbaserade resursen har i något olika utformningar funnits på plats i drygt 15 år. Syftet med satsningen är i första hand att ge utrymme för fri forskningstid för fakultetens medarbetare, men också att premiera framgångsrika forskare, för närvarande mätt genom publiceringar i högt rankade publiceringskanaler. De sökandes publiceringspoäng räknas ut med stöd av det norska kanalregistret, den s.k. Norska listan. Publiceringspoängen under de senaste fyra åren viktas mot den mängd forskningstid den sökande har haft under dessa år för att få fram en rangordning. Fakultetens forskare kan i utlysningen söka upp till 50 procents forskningstid i två på varandra följande år. Sedan ett par år tillbaka ska medlen avrapporteras med en insänd ansökan om forskningsmedel till en extern finansiär. Detta som ett incitament till att öka mängden externa forskningsmedel vid fakulteten. Under de senaste åren har 5–15 sökande per år kunnat tilldelas resursen.
Mindre än 10 procent av fakultetens forskningsanslag avdelas för denna satsning. Dess funktion att belöna framstående forskning är dock viktig, inte minst som ett rekryteringsinstrument vid utlysningar av anställningar. Möjligheten till utökad och fri forskningstid kan göra det attraktivt för framgångsrika svenska och utländska forskare att söka sig till fakulteten. Att tilldelningen uteslutande baseras på högrankade publiceringar under en given tidsperiod innebär också att den inte tar hänsyn till tjänsteår eller akademisk grad – en ambitiös junior forskare har samma chanser som en, lika ambitiös, mångårig professor. I den mån goda forskarförmågor åtminstone delvis kan rekryteras genom den publiceringsbaserade resursen kan den på sikt öka den samlade kvaliteten i, och genomslaget av, fakultetens forskning. Därmed kan man också förvänta sig att den samlade tilldelningen av externa forskningsanslag ökar.
Även om detta system har stabiliserats under de senaste åren har den förekommit i olika varianter. Tidigare räknades exempelvis tilldelning av externa forskningsmedel med i poängberäkningen och det har funnits möjlighet att, istället för till egen forskningstid, använda resursen till anställning av en postdoktor till en forskargrupp.
För att öka det internationella utbytet, både inom forskningen och forskarutbildningen, och för att skapa förutsättningar för ämnesöverskridande, tvärvetenskaplig forskning utlyser Humanistisk fakultet (i regel) årligen medel för att bjuda in gästforskare under kortare perioder. Varje ansökan kan tilldelas maximalt 50 000 kr och satsningen resulterar i ca 10 inbjudningar av gästforskare per år. Vid tilldelningen tas även hänsyn till jämn könsfördelning bland de inbjudna forskarna.
Humanistisk fakultet hyser, eller är samarbetspartner i, en rad forskningsinfrastrukturer, dvs. kompetenssamlingar, teknisk utrustning, databaser eller andra typer av resurser som används för att stödja forskning av högsta kvalitet. Fakultetens stöd till forskningsinfrastrukturer bidrar till ökad kvalitet i forskning såväl nationellt som vid Umeå universitet som helhet. Forskningsinfrastrukturerna ökar dessutom Humanistisk fakultets, liksom Umeå universitets, medverkan och synlighet i tvärvetenskapliga sammanhang.
Följande lokala forskningsinfrastrukturer finns vid Humanistisk fakultet:
De flesta andra infrastrukturer handhas av Humlab och Miljöarkeologiska laboratoriet. Dessa infrastrukturer finansieras genom flera olika källor, inklusive anslagsmedel, externa forsknings- och utvecklingsmedel, utrustningsbidrag, användaravgifter eller uppdragsforskning samt genom nationella och internationella infrastrukturer.
Följande nationella forskningsinfrastrukturer, finansierade av Vetenskapsrådet och Umeå universitet, finns vid Humanistisk fakultet:
Fakulteten får ca 5,5 miljoner kronor per år i medfinansiering av dessa nationella infrastrukturer från Umeå universitet och satsar ca 2,5 miljoner av sina egna anslagsmedel (summan varierar från år till år bl.a. beroende på infrastrukturernas budgetar).
Övriga forskningsinfrastrukturer inkluderar:
Vid Humanistisk fakultet finns dessutom ett par viktiga centrumbildningar för tvärvetenskaplig forskning: Arktiskt centrum vid Umeå universitet och Várdduo – centrum för samisk forskning. I likhet med Humlab kan dessa betraktas som forskningsinfrastrukturer, även om de i dagsläget inte klassificeras som sådana.
Forskningsinfrastrukturerna blir i allt högre grad inblandade i forskningsprojekt, både vid Humanistisk fakultet och nationellt. De fungerar som incitament till att placera forskning vid fakulteten. Satsning på infrastruktur ger därför vinster för fakultetens forskning som på sikt kan ge mer intäkter än investeringskostnaderna.
Humanistisk fakultet medfinansierar även konstnärlig forskning vid Konsthögskolan, Institutionen för estetiska ämnen och Bildmuseet. Under 2023 bidrog fakulteten med ca 2 miljoner kronor till konstnärlig forskning vid dessa enheter. Satsningen inbegriper exempelvis strategiska utvecklingsmedel, bidrag till en professur samt ett lektorat.