Sport club consultants as street-level bureaucrats in sport policy processes: conceptualising micro-level interaction styles and their macro-level consequences
Ingår i European Journal for Sport and Society och är författat tillsammans med Josef Fahlén, Pedagogiska institutionen.
Cecilia Stenling har tillsammans med Josef Fahlén skrivit artikeln i European Journal for Sport and Society.
BildUlrika SahlénArtikeln handlar om den grupp anställda som i svensk föreningsidrott går under beteckningen ’Idrottskonsulenter’, och som har sin motsvarighet i många andra länders idrottssystem. Idrottskonsulenter har en unik position som ’frontlinjen’ i ett flernivå-system. De kan därför sägas vara en idrottsspecifik variant av det som i forskningen kallas ’street-level bureaucrats’. Deras uppdrag karaktäriseras i mångt och mycket av att de arbetar i spänningsfältet mellan ’systemet’ (förbund) och föreningar och av att deras arbete består av direkt interaktion med idrottsföreningar i frågor som ofta rör policyimplementering. Syftet med artikeln är att begreppsliggöra hur idrottskonsulenter interagerar med föreningar och hur dessa så kallade interaktionsstilar formas av den systemiska kontext konsulenterna verkar i. För att uppnå det här syftet bygger vi på data som beskriver konsulenters samröre med föreningar när det gäller Strategi 2025.
Den kanske mest uppenbara anledningen till att sätta sökljuset på konsulenter är att deras arbete kan ha stor betydelse för effektiviteten i så kallad ’top-down’-implementering. Vi är dock intresserad av konsulenter eftersom att det sätt på vilket de utför sitt arbete kan föra med sig andra, delvis oförutsedda, konsekvenser på systemnivå. Studien blir därför viktig för den forskning som försöker förstå hur idrottssystems ingående delar påverkar varandra. Idrottskonsulenter är också viktiga att studera helt enkelt för att de utgör en i flera idrottssystem relativt stor grupp anställda. Till exempel får en ansenlig del av de studenter som tar examen från idrottsvetenskapliga program i Sverige anställning som just idrottskonsulenter. Trots konsulenters betydelse i idrottspraktiken har de fått väldigt lite uppmärksamhet av idrottsforskare.
Genom våra analyser konstruerar vi fem dimensioner som idrottskonsulenters interaktionsstil kan begreppsligöras genom: Princip för prioritering av föreningar, Formande av interaktionskontext, Interaktörspositionering och Kommunikativ strategi. Den här begreppsliggöringen menar vi är ett viktigt bidrag eftersom att den kan användas i framtida forskning i andra nationella kontexter och i relation till andra förändringsarbeten än det som studerades just i det här projektet.
Det sätt på vilket de ovan nämnda dimensionerna faller ut i svensk kontext och i sammanhanget implementering av Strategi 2025 är intressant för föreningsidrotten eftersom att det säger något om hur och varför idrottens ’boots on the ground’ arbetar med frågor som beslutas högre upp i systemet. Därmed belyser studien också det inneboende spänningsförhållandet mellan bottom-up- och top-down-processer som finns i svensk idrott, och hur det tar sig i uttryck i den unika arena som är mötet mellan förening och konsulent. För idrottsrörelsen som arbetsgivare så är studien viktig eftersom att den visar på konsulenters arbetsprocesser och hur de hanterar i vissa fall krockande förväntningar från ’systemet’ respektive föreningarna.
Konsulenternas position och hur de så att säga tvingas att hantera motstridiga krav, förväntningar och önskemål från olika delar av systemet, och med vilka konsekvenser de gör det, är jättespännande!
I nuläget är ingen ny studie om just idrottskonsulenter planerad, men den här gav definitivt mersmak!
