Elin Andersson, doktorand i hälsopsykologi och docent Margareta Norberg, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, båda vid Umeå universitet, samt professor Peter Schulz, professor i kommunikationsteori och hälsokommunikation vid Lugano Universitet, Schweiz, samarbetar i en forskningsstudie som undersöker hur människor reagerade och agerade under inledningsfasen av pandemin.
Med stöd av så kallad smartphone ecological momentary assessment metodik, där deltagare i studien dagligen kunde registrera sina svar med hjälp av sin mobiltelefon, fångades upplevelser i tidsmässig närhet till de erfarenheter deltagarna gjorde när vardagen snabbt förändrades i takt med att sjuk- och dödstalen ökade.
Elin Andersson, doktorand i hälsopsykologi vid Institutionen för psykologi arbetar med studien.
BildUlrika SahlénI en pandemi behövs mer än att förstå virusets smittsamhet, inkubationstid, smittovägar och vårdbehov. Vi behöver också kunskap om hur människor upplever och reagerar på coronavirusets spridning. Det finns många olika faktorer som inverkar på hur vi ser på och förhåller oss till sjukdom och hälsorisk. Vår teoretiska grund bygger i stor utsträckning på protection motivation theory, som fokuserar på olika aspekter av vår förmåga att värdera och hantera hotfulla situationer.
Vi insåg i ett mycket tidigt skede av pandemin, när utsikten om vaccin ännu var avlägsen, att många människor i världen kommer att dö och att beteendeförändringar är högst centrala. Oavsett om länder väljer en linje för att minska smittspridning som bygger på råd, rekommendationer, frivillighet och eget ansvar eller övervakning, lagar och straff, så är det man eftersträvar att människor ska ändra sitt beteende. Vi ser tecken på att människor ganska ofrivilligt ger upp sina vardagsrutiner eller avstår från sociala kontakter. Därför behövs forskning som både visar hur pandemin påverkar oss mentalt, exempelvis känner oro, men också vilka faktorer som möjligen kan ligga bakom att vi tror på eller stödjer skyddsåtgärder. Dessutom är det också viktigt att se detta ur ett socialt perspektiv; vi ser exempel på att vi i en krissituation vill se om vårt eget hus, men också att viljan att hjälpa medmänniskor kan öka.
Det här är knappast det sista virusutbrottet vi ser, och forskare menar också att vektorburna sjukdomar kan komma att öka när vi får ett varmare klimat. Den forskning som görs nu kan förhoppningsvis bidra till framtida policyarbete och informationsstrategier.
Läs Västerbottens-Kurirens artikel om studien (publicerad 2020-04-22):
https://www.vk.se/2020-04-22/soker-vasterbottningar-till-undersokning-om-hur-coronakrisen-paverkat-oss
