Socialt arbete i ett hårdare samhälle – förändringspotentialer och motkraft!

Vi befinner oss i en tid med komplexa sociala problem och global oro, där det sociala arbetets utbildning, praktik och forskning är under hårt tryck. Socialt arbete konfronteras med gamla, nya och intensifierade sociala problem samt möter beslut om nya regelverk, lagstiftning och förslag om utbildningens förändring. Beslut som kan leda till såväl sämre som bättre förutsättningar. FORSA verkar för att praktiker, forskare och intresserade kommer samman för att inspirera varandra. I både offentlig, privat och idéburen sektor sker inspirerande aktiviteter för att finna vägar att hjälpa människor till trygghet och inkludering. Dessa behöver delas med andra. Temat för årets symposium är framåtblickande och anspråksfullt – Hur kan forskning och praktik i socialt arbete bli en starkare motkraft till ett hårdnande samhällsklimat? Vi välkomnar bidrag som belyser, utmanar och ger goda exempel på det sociala arbetets förändringspotential och motkraft.

Vi ser gärna en bredd av medverkande; yrkesverksamma, studenter eller forskare som vill komma samman och dela erfarenheter.

Vid symposiet ges parallella sessioner med muntliga presentationer om 15 minuter följt av fem minuters diskussion. Sessionerna grupperas tematiskt. Det är möjligt att anmäla självorganiserade workshops där ni själva styr innehåll och format. Det kommer också finnas möjlighet att presentera posters vid valda tillfällen under symposiet.

Program

Tisdag 17/11 

Plats: Hörsal HUM.D.230 - Hohaj

09.00 Registrering 
09.30 Fika 
10.00 Välkomstanförande 
10.10-10.40 Plenarföreläsning Magnus Dahlstedt
Paus 10 min
11.00 Plenarföreläsning Björn Blom 
11.30 Mingla, se bokbord, posters 
12.00 Lunch 
13.00 Prisutdelning Vän i Umeå 
13.30 Parallella sessioner 
14.30 Fika 
14.00 - 17.00 Fortsatt parallella sessioner  
Middag 18.30  

Onsdag 18/11 

Plats: Hörsal HUM.D.220 - Hjortronlandet

08.30 Start plenarföreläsningar Carolina Klockmo 
Paus
09.00 Stefan Sjöberg
09.30 Fika 
10.00 Stefan Sjöberg
10.30- 11.45 Parallella sessioner 
11.45-12.00 Summering och avslutande reflektioner.
12.00 Lunch
 
Uppträdande Harmony Törnqvist

Jag, Harmony, drivs av att sprida positiv energi och visa hur viktig vår frihet är genom att besöka olika miljöer och uttrycka mig genom balett. På så sätt kan jag utforska hur vår omgivning påverkar oss men också hur vår inre styrka påverkar omgivningen. Genom rörelse vill jag skapa en stund av eftertanke där både sårbarhet och styrka får ta utrymme i ett föränderligt och ibland utmanande samhälle.

Föreläsare

Bortom paradigmskiftet – socialt arbete som förändringskraft 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Han har i sin forskning intresserat sig för tillgång till välfärd i systemskiftets och migrationens tid, med särskilt fokus på ungas uppväxtvillkor i ett alltmer polariserat stadslandskap. Bland annat med titlar som Aktiveringens politik, Förortsdrömmar, Manifest – för ett socialt arbete i tiden och Bortom systemskiftet – för en ny gemenskap. På senare tid har han också intresserat sig för frågor som rör forskningskommunikation och akademins roll i samhället, exempelvis som krönikör för Tidningen Curie. Han är bland annat aktuell med boken Drömfabriken: En professors betraktelser (Carlssons) och håller på att färdigställa ett manus till en bok som återger en roadtrip genom vår tids Tidö-Sverige. 

 

Mot(stånds)kraft under förändrade villkor – socialt arbete mellan välfärdsstatens omdaning och professionellt ansvar 

Björn Blom är socionom, disputerade i socialt arbete 1998 och blev professor i socialt arbete vid Umeå universitet 2008. Sedan 2020 är han knuten till FoU Västernorrland och är sedan 2021 föreståndare för Centrum för utvärderingsforskning (UCER). Hans forskning rör välfärdsorganisationers och professioners villkor, kunskapsanvändning och professionsutövning, utvärdering i socialt arbete samt äldreomsorg och digitalisering. Han är aktiv i nationella och internationella forskningssamarbeten och samverkar nära med aktörer inom socialtjänst och välfärdssektorn. Han har medverkat i ett flertal centrala läroböcker inom socialt arbete, nu senast Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete.

 

Samhällsarbete för socialt hållbar samhällsutveckling – nya vägar för socialt arbete som förändrings- och motkraft 

Stefan Sjöberg är professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Hans forskning fokuserar på hur vi kan möta aktuella samhällsutmaningar såsom social utsatthet i segregerade bostadsområden, ökande ojämlikheter, behovet av samhällsgemenskaper och pågående klimatförändringar. Centrala forskningsteman är områdesbaserat samhällsarbete för socialt hållbar stadsutveckling, socialtjänstens uppsökande och förebyggande sociala arbete, socialpolitik och välfärdsförändringar, samt lokala klimatgemensamheter för rättvis klimatomställning. 

 

När välfärden prövas: FoU som stöd, röst och förändringskraft 

Carolina Klockmo är fil.dr Hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Carolina var en av de första som gick utbildningen i Rehabiliteringsvetenskap som startade år 1998. Efter utbildningen arbetade hon med personer med psykiska funktionsnedsättningar inom verksamhet med supported employment och som personligt ombud. Hennes avhandlingsarbete handlade fokuserade på personligt ombud och hur deras arbete stödjer individens återhämtning. Carolina är idag verksam som forskare både vid Mittuniversitetet och vid FoU Västernorrland. Hennes forskning fokuseras kring arbetsmarknadsfrågor; arbetslivsinriktad rehabilitering och etablering på arbetsmarknaden och modeller som finns för detta samt samverkan mellan myndigheter. På senare tid har Carolina även arbetat med forskningsfrågor rörande arbetsvillkor i socialtjänsten. 

 

Dinosaurie med extra grillkrydda på - socialt arbete tar tid 

Mahi Akter, socionomexamen 2011, grundläggande utbildning i psykoterapi 2018. Har arbetat med mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld på kvinnojour och inom socialtjänsten. Arbetar idag med frågorna på strategisk nivå inom socialtjänsten. Har publicerat diktboken De levande döda, som handlar om hedersrelaterat våld. 

 

Samhällsarbete - en kommande renässans? 

Karin Gustavsson, socionomexamen 1983, har arbetat på olika nivåer inom den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige och Norge i närmare 40 år. Diverse norska vidareutbildningar bland annat i "Spe- og småbarns psykiske helse". Arbetar idag som socialsekreterare i socialtjänstens första linje i Bredsand, Barn, unga och familj. 

 

Teman

Socialt arbete med komplexa problem

I det sociala arbetet handskas vi ofta med det som kallas ”wicked problems”, sådana problem som när man försöker lösa dem uppstår nya, oväntade problem någon annanstans. Komplexiteten kan bero på geopolitiska förändringar som krig, katastrofer eller politiska beslut som får direkta återverkningar för lokala levnadsvillkor. Det kan också röra sig om myndigheters regelverk som sätter gränser eller nya möjligheter för individers tillhörighet och rättigheter. Där kan socialt arbetes roll vara att förverkliga politiska beslut såväl som att agera för att förhindra dess negativa konsekvenser. Det är problem som kan kräva tvärvetenskapliga och tvärprofessionella lösningar och samarbeten mellan många olika myndigheter, organisationer och aktörer och inte minst individers delaktighet. Vad är det för komplexa sociala problem som är aktuella nu? Vilka samarbeten, innovationer och sätt att navigera finns för att stödja utsatta och hantera dessa problem?

Förebyggande socialt arbete

Vad kan vara ett förebyggande socialt arbete som är främjande – proaktivt och inte reaktivt? Den nya socialtjänstlagen ger förhoppningar om att skapa legitimitet att arbeta förebyggande. Det finns även farhågor om att vad som är förebyggande insatser är diffust, svårt att förverkliga och ännu svårare att bevisa. Det finns en samhällelig efterfrågan på att socialt arbete behöver bli bättre på att förebygga sociala problem, så som utsatthet bland unga, brottslighet, våld och ekonomisk utsatthet. Förebyggande insatser vilar sällan på endast en välfärdsaktör. Hur kan det skapas proaktiva förebyggande insatser som inkluderar aktörer på flera nivåer och som förhindrar lidande och utslagning? Vilka metoder och nya initiativ finns för att förebygga sociala problem hos olika målgrupper?

När resurserna och kapaciteten inte räcker till

De lokala och regionala förutsättningarna för att bedriva socialt arbete i vårt avlånga land skiljer sig åt. Hur löser kommunerna det när det är svårt att få ekonomin att räcka till för alla ansvarsområden, när det är långa avstånd och geografiskt utspridda områden och när det svårt att rekrytera utbildad personal till den lokala välfärden samt att kunna erbjuda kunskapsstöd och tillfälle för kompetensutveckling för befintlig personal? Eller när skillnaderna mellan social utsatthet är stor i urbana områden och samtidigt hög personalomsättning inom välfärdsyrken och svårt att skapa tillit och goda relationer mellan myndigheter och medborgare? Vilka behov av kunskap och kompetens finns i urbana respektive rurala sammanhang och hur ser möjligheter ut för att tillgodose dem? Finns risk för en ojämlik socialtjänst när villkoren ser olika ut i olika kontexter?

Kvalitetskrav i det sociala arbetet

Det är idag höga förväntningar på att insatser ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vilken vetenskap har företräde och vad kan det tänkas få för konsekvenser? Vad är egentligen ”beprövad erfarenhet”? Vad är förutsättningarna för att utveckla insatser som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet? Vad kan det tänkas innebära för utformningen av jämlikhet i insatser, stöd och omsorg om det finns stora variationer i lokala förutsättningar? I sammanvägningen av olika kunskapskällor för att nå evidensbaserad praktik – hur möjliggörs involvering av professionella erfarenheter och klientens “röst”?

Ansvarsförskjutning, ojämlikhet och nya former av utsatthet

Digitalisering inom det sociala arbetets verksamheter, exempelvis äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen, skapar nya möjligheter för egenvård, prevention och självständighet genom appar, plattformar och digitala verktyg, med mera. Samtidigt riskerar digitaliseringen inom både sociala verksamheter och i samhället att flytta ansvar från välfärdsstaten till individen, förstärka ojämlikheter och skapa nya former av utsatthet. Detta tema utforskar hur socialt arbete kan fungera som en motkraft i en tid där välfärdens logik omformas genom teknik, innovation och projektifiering.

Socialt arbete som yrke och profession – utbildning och handlingsutrymme

Socialarbetare är del av en global profession som leds av gemensamt formulerade mål och riktlinjer. Socialarbetare utbildas för att verka för social förändring och människors utveckling (IFSW). Dessa värden omsätts sedan på olika arbetsplatser. Trots att arbetsuppgifter och interna logiker kan skilja socialsekreterare, kuratorer, behandlare och många andra yrkesroller åt, kan de förenas under den gemensamma professionen socionom. I det här temat önskar vi utforska hur det sociala arbetets gemensamma värden kan omsättas i vardagspraktiker och det handlingsutrymme som var och en står i.

Välkommen att bidra!

Inför symposiet välkomnar vi bidrag från det sociala arbetets praktik, undervisning och forskning som funnit nya och spännande angreppssätt att verka som motkraft i ett hårdnande samhällsklimat. Vill du till exempel introducera ett arbetssätt eller strategi, presentera en poster eller vetenskaplig publikation är du välkommen att anmäla dig! Under symposiet kommer vi hålla gemensamma sessioner för att presentera, diskutera och få återkoppling i en tvärprofessionell gemenskap.

• För muntliga presentationer håller ni en redovisning på 15 minuter, följt av fem minuters diskussion. De inkommande bidragen presenteras i parallella grupper uppdelade efter relevanta teman.
• Självorganiserade workshops kan anordnas av en eller flera deltagare som önskar behandla ett specifikt ämne under symposiets tema. Utgångspunkten för symposiet är öppna workshops där vem som helst kan medverka. Vid andra önskemål, kontakta oss på forsasymposium.socw@umu.se
• Poster-presentationer är en möjlighet för en eller flera medverkande att göra visuella redovisningar av sitt arbete. Posterna hänger uppe under hela konferensen med särskilt avsatt tid för presentation och frågor.
  
      Beräknad tid för parallella sessioner: 80 min

Anmäl ditt bidrag - Nationellt FORSA symposium i Umeå

Sista dag att skicka in bidrag: 1/6 2026.

Anmäl dig här

Anmälningsformulär till Nationellt FORSA Symposium 2026 i Umeå

Sista anmälningsdag: 14/9 2026.

Doktorandworkshop

Eftermiddagen 16/11.

Mer information och anmälan kommer.

Inför ditt besök i Umeå

Kommer snart!

Kontakta oss

Vid frågor eller funderingar, mejla: forsasymposium.socw@umu.se

Ordförande FORSA Norr – Eva Wikström: eva.wikstrom@umu.se

 

Forsa fyller 40 år

Under symposiet vill vi uppmärksamma och fira att FORSA riks har fyllt 40 år! Förbundet för forskning, praktik och utbildning i socialt arbete bildades i samband med det första symposiet som hölls i Lövånger 7-9 november 1984.
  
Vid årets symposium kommer vi därför visa bilder och samtala med några av de som var med vid föreningens bildande. En festskrift kommer även att ges ut som ser tillbaka och blickar framåt mot det sociala arbetsfältets framtid.