Här på juridiska institutionen samlas studenter, forskare, lärare och administration på plan 4 och 5 i Samhällsvetarhuset. Vi har ett brett utbildningsutbud och en stark forskningsmiljö som täcker många rättsområden.
Hör av dig om du har frågor om vår verksamhet!
Här hittar du våra seminarier och föreläsningar.
Studentexpeditionen
Studentexpeditionen
901 87 Umeå
Tel: +46 (90) 786 61 05
e-post: juridik@jus.umu.se
Besöksadress
Samhällsvetarhuset, plan 5
Umeå universitet
Faktureringsadress
För svenska leverantörer
(i SEK):
Umeå universitet
Juridik/Ref 2300
PG 1099
737 84 FAGERSTA
För utländska leverantörer
(i utländsk valuta):
Umeå University
Department of Law
901 87 UMEÅ
SWEDEN
Umeå universitets organisationsnummer:
202100-2874
Umeå universitets momsregistreringsnummer och VAT-nummer:
SE202100287401
Prefekt Ulf Vannebäck
ulf.vanneback@umu.se
090-786 93 82
Biträdande prefekt Johan Lindholm
johan.lindholm@umu.se
090-786 56 03
Ställföreträdande prefekt Lena Landström
lena.landstrom@umu.se
090-786 77 10
Studierektor Nina Nilsson Rådeström
nina.nilsson@umu.se
tel. 090-786 92 17
Utbildningssamordnare Lilliann Danielsson
lilliann.danielsson@umu.se
tel. 090-786 61 66
Studievägledare Stefan Lidberg
stefan.lidberg@umu.se
tel. 090-786 52 33
Forskningsansvarig Johan Lindholm
johan.lindholm@umu.se
090-786 56 03
Forskningsansvarig utbildning Therese Enarsson
therese.enarsson@umu.se
090-786 59 07
För frågor rörande studieadministration, kontakta studieadministratörerna Vanessa Vincentie, Sandra Mattsson eller Anna Henriksson.
För frågor rörande instiutionens ekonomi, kontakta
ekonom Carina Sjögren.
carina.sjogren@umu.se
tel. 090-786 67 46
Om ni vill komma i kontakt med en lärare eller forskare på institutionen kontakta gärna oss, så hjälper vi er att hitta någon som kan besvara era frågor.
Prefekt Ulf Vannebäck
ulf.vanneback@umu.se
090-786 93 82
Biträdande prefekt Johan Lindholm
johan.lindholm@umu.se
090-786 56 03
Ställföreträdande prefekt Lena Landström
lena.landstrom@umu.se
090-786 77 10
Forskningsansvarig Johan Lindholm
johan.lindholm@umu.se
090-786 56 03
Juridiska institutionen bildades i samband med 1977 års högskolereform. Från början utgjordes institutionens kärna av de tidigare lärarna i rättskunskap vid Socialhögskolan i Umeå och lärarna i handelsrätt och beskattningsrätt vid den företagsekonomiska institutionen. Antalet anställda vid institutionens tillkomst var cirka tolv personer. Avsikten var att institutionen skulle utgöra en renodlad serviceinstitution till andra utbildningslinjer och någon forskning eller forskarutbildning skulle inte bedrivas. Redan året därpå, 1978, inrättades emellertid en professur i rättsvetenskap, vars förste innehavare var Göran Grosskopf.
Institutionen hade ursprungligen sin inriktning mot olika grundutbildningar som innehöll en betydande mängd juridik: ekonomlinjen, sociala linjen, förvaltningslinjen, PA-linjen m.fl. Hösten 1980 gavs första gången möjlighet att läsa en tvåårig grundläggande rättsutbildning, GRU, vid universitetet. Denna utbildning motsvarade de två första åren av en juris kandidatutbildning. När våra studenter gått igenom denna utbildning kunde de välja att fortsätta sina studier mot en juris kandidat examen vid någon av de juridiska fakulteterna eller läsa den tvååriga företags- och förvaltningsjuridiska linjen, FFJ, som inrättades vid universitetet hösten 1982.
Efter upprepade krav från bland annat de rättsvårdande myndigheterna i norra Sverige om en bättre tillgång till utbildade jurister i norra Sverige, gavs universitetet från och med höstterminen 1991 möjlighet att erbjuda en fullständig juris kandidatexamen.
Införandet av den fullständiga juristutbildningen medförde en omvälvning för juridiska institutionen. Även om professurer och forskning redan förekom, ställde den nya utbildningen - i synnerhet genom kravet på jämförbarhet med de "gamla" fakulteterna - helt nya krav dels visavi bredden av ämnen, dels visavi behovet att ha en utbildning i dessa ämnen som kunde hävdas representera en kunskap i forskningsfronten. En naturlig övergångslösning var ett nära samarbete med fakulteterna överlag och i synnerhet i ämnen i kandidatprogrammet som tidigare inte förekommit på institutionen. Parallellt med detta - inte minst motiverat av de relativa svårigheterna att rekrytera forskarutbildade lärare - satsade universitetet betydande resurser för att få fram forskarutbildade ur de egna leden. Denna satsning börjar nu ge resultat i form av ett ökande antal disputationer och därigenom fler disputerade innehavare av lärartjänster. Samtidigt ledde dessa svårigheter till att institutionen aktivt rekryterade praktiker från bl.a. domstolar och åklagarmyndigheter med gedigen erfarenhet av praktisk juridik. Detta har lett till en för juristutbildningen i landet tämligen unik styrka när det gäller den yrkesförberedande/professionella delen av utbildningen.
Som en följd av den ökade friheten att utforma högskoleutbildningen efter lokala önskemål, påbörjades inför höstterminen 1993 en omfattande förändring av det ämnesmässiga innehållet i juristutbildningen. Samtidigt med den ämnesmässiga förändringen genomfördes också en pedagogisk omläggning av utbildningen. Omläggning innebär att studierna nu inriktas mot en mer problemorienterad studieprocess (PBI) där den enskilde studentens egna aktiviteter och arbetet i mindre grupper utgör basen för inlärningsprocessen. Inspiration till förändringarna hämtades i mycket från den omläggning av juristutbildningen som då nyligen genomförts vid Uppsala universitet.
Juristutbildningen - i jämförelse med andra utbildningar - är starkt likriktad över landet, med mål och inriktningar som i allt väsentligt är ett resultat av de specifika krav som särskilt domaryrket och andra traditionella juristyrken uppställer. Icke desto mindre har utrymmet för lokala specialiseringar och kvalitetsnischer ökat under senare år, samtidigt som nya pedagogiska arbetsformer skapat ett utrymme för de olika utbildningarna att profilera sig. För Umeås del gäller också att universitetet har ett särskilt uppdrag utifrån de skäl som var vägledande vid tillkomsten av det fullständiga juristprogrammet; att tillse att norra Sverige får tillgång till kompetent personal för den rättsvårdande verksamheten och till den juridiska kompetens som krävs i ett utvecklat internationellt affärsliv.