I takt med att uttrycket "artificiell intelligens" används för att täcka ett allt bredare spektrum av beräkningsmetoder, vilket drar till sig både uppmärksamhet, forskning och finansiering till alla möjliga privata och offentliga företag, har AI också föreslagits som en lösning för allt ifrån brottslighet till miljökollaps.
Även om det är svårt att förneka de högst reella fördelarna med t.ex. automatisering och digitala kommunikationsplattformar är det svårt att tro på många av de utopiska visioner som föreslås av "AI-evangelister." Problemet är i stort sett tvåfaldigt: Hypen framställer inte bara olika AI-projekt som mer avancerade och imponerande än vad de egentligen är, (många AI-tillämpningar är t ex starkt beroende av Mechanical Turk och liknande plattformar för en stor del av sitt arbete). De lovar också för mycket om AI:s kapacitet på kort och lång sikt, och till den grad att det skulle kunna lösa praktiskt taget alla tänkbara problem, bara den tillämpas på "rätt" sätt. Vad exakt detta betyder är dock ofta oklart.
På grund av denna omfattande hype leder AI-solutionismen till förslag om att lösa alla existerande problem med "AI", vilket både leder till att problem förblir olösta (på grund av att den tillämpade AI-lösningen inte klarar av uppgiften, eller ännu inte finns), och till en oproportionerligt stor brist på resurser som ges till befintliga och föreslagna lösningar som inte inbegriper AI.
Nuvarande situation ställer ett antal frågor till oss AI-akademiker. Vilken roll spelar vi som AI-forskare för att motverka (eller driva på) hypen om AI, och hur bör vår roll se ut i framtiden? Hur kan och bör vi agera för att uppnå den forskning och de resultat vi önskar? Hur kan och bör vi agera för att förändra det nuvarande systemet till ett bättre system? Och vilka lagar och förordningar är lämpliga att föreslå till beslutsfattarna, och på vilka nivåer bör de tillämpas?
Under säsongsavslutningen av #frAIday, Umeå universitets föreläsningsserie om artificiell intelligens, får du möta experter i datavetenskap, sociologi, juridik, informatik och filosofi som alla är specialiserade inom AI. Seminariet hålls på engelska, är öppet för allmänheten och modereras av Bram Vaassen, postdoktor i filosofi vid institutionen för idé- och samhällsstuder, Umeå universitet.
Plats: HumLab, Umeå universitet och online, via Zoom. Deltar du på plats och önskar en lättare lunch, vänligen anmäl dig här före den 9 juni. Evenemanget är öppet för alla som är intresserade av AI. Antalet platser är begränsat.
Talare:
Tom Lenaerts, gästforskare vid Umeå universitet och professor vid Université Libre de Bruxelles.
