Äldre personer som flyttar in i omsorgsboenden möter ofta strukturella begränsningar som formas av pensionssystem, politik för långsiktig vård och omsorg, familjenormer samt könsbundna förväntningar. Dessa strukturer avgör dock inte fullt ut hur individer tolkar sina erfarenheter eller återskapar sina liv.
Denna presentation undersöker hur samspelet mellan struktur och handlingsutrymme blir synligt i äldre personers livsberättelser genom användning av Photovoice som en deltagarbaserad visuell metod. Fotografier tagna av deltagarna fungerade som katalysatorer för meningsskapande och synliggjorde personliga strategier, sårbarheter och omtolkningar av vardagliga händelser.
Genom att integrera Modified Grounded Theory Approach (M-GTA) med Kritisk realisms tredelade ontologi visar analysen hur djupare strukturella mekanismer tar sig uttryck i vardagslivet och hur individer aktivt omformar sin subjektivitet inom ramen för dessa begränsningar.
Resultaten belyser värdet av Photovoice som metod för att visualisera levda erfarenheter i omsorgsmiljöer och pekar på implikationer för socialt arbete som syftar till att stödja äldre personer i att återskapa sina liv inom institutionella och sociohistoriska villkor.
