Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 07 apr, 2014

10 000 elever hjälpte växtforskare i Höstförsöket

NYHET Den blomstertid nu kommer ... allt tidigare varje år. Ett varmare klimat medför tidigare vår och senare höst. Men hur påverkar en senarelagd höst de svenska ekosystemen? I ett massexperiment hjälpte drygt 10 000 elever forskare att studera klimatförändringarnas effekt på hösten hos lövträd.

Sommaren är kort, sjunger Tomas Ledin, men faktum är att den blir längre och längre. I Europa har lövsprickningen på våren tidigarelagts med cirka sex dagar och höstlövsperioden senarelagts med cirka fem dagar sedan 1960-talet. Men hur påverkar en senare höst de svenska ekosystemen?

Det är faktiskt nästan bara Umeå universitet i hela världen som forskar om trädens höstlöv, det kan verka förvånande eftersom det är ett biologiskt fenomen som de flesta nog funderar på varje höst, problemet är bara att det är ganska svårt att göra någon vettig forskning på det, dels är det svårt att ”ta träden in till laboratoriet” och dels är man hänvisad till att göra studierna just när hösten kommer. 

I ”Höstförsöket”, ett samarbetsprojekt mellan Vetenskap & Allmänhet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet och Umeå universitet, tog forskarna därför hjälp av skolbarn spridda över hela Sverige i ett massexperiment. Drygt 10 000 elever dokumenterade hur svenska lövträd utvecklade sina höstlöv under hösten 2013.

Skolklasserna valde ut egna träd, som de sedan en gång i veckan besökte och noterade bladens färg på. De klasser som arbetade med asp - man kunde även studera andra lövträd - hade även torkat blad från ”sitt träd” och skickat till forskarna. Sammanlagt observerade eleverna fler än 2 000 träd på 378 platser runtom i landet.

– Vår målsättning är att med hjälp av dessa observationer kunna komplettera forskningen vi håller på med om vilka gener det är som gör att olika aspar börjar bli gula olika datum, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom projektet.

Forskarnas analyser av elevernas observationer visar att det finns en stor variation i trädens höstlövsutveckling mellan olika trädarter och regioner. Utvecklingen av höstlöv började allt från i månadsskiftet augusti–september till i slutet av oktober.

– Elevernas resultat i ett isolerat sammanhang har ett mer begränsat värde men eftersom vi kombinerar detta med andra liknande studier som vi gör, blir förhoppningsvis resultatet värdefullt. Vi hoppas att kunna ta med det i en vetenskaplig publikation längre fram, men där är vi inte än.

Castorskolan besöker universitetet

I Bjurholm observerade klass 6 från Castorskolan träd nära skolan. Onsdagen den 5 februari besökte klassen Stefan Jansson för att diskutera observationerna och lyssna på en föreläsning om höstförsöket som handlade om hur forskarna i Umeå analyserar de torkade bladen de hade fått av eleverna
Filmad föreläsning (22 min 43 sek). UR Samtiden

Om "Höstförsöket" och ForskarFredag:

"Höstförsöket" 2013 är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag, en vetenskapsfest som äger rum i hela Europa den sista fredagen i september varje år. ForskarFredag vill visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb och att forskning berör alla i vardagen. Höstförsöket bidrog genom att skolorna fick medverka i ”riktig” forskning och genom att forskarna och lärarna respektive eleverna hade direktkontakt via Instagram, Twitter och Facebook.
ForskarfredagRapport om Höstförsöket

För mer information, kontakta gärna:

Stefan Jansson, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre
Telefon: 070-677 23 31070-677 23 31
E-post: stefan.jansson@umu.se
Foto: Fotoakuten

You'll need Skype CreditFree via Skype

Redaktör: Ingrid Söderbergh