Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 dec, 2021

10 miljoner till projekt om framtida energiomställningar

NYHET Forskningsprojektet "Peripheral Visions: When Global Agendas Meet Nordic Energy Peripheries" med Erland Mårald, professor i Idéhistoria vid Umeå universitet som projektledare, har av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, vid Svenska litteratursällskapet i Finland, beviljats ett anslag på 950 000 euro.

Text: Per Melander

Projektet har ett tydligt miljöhumanistiskt anslag som sätter konkreta platser och människor i centrum för förstå den förändring som pågår och för att utveckla andra sätt att se på vad hållbar omställning kan innebära

Erland Mårald säger att forskningsanslaget betyder jättemycket. Främst handlar det om möjligheten att utveckla ny forskning inom ett angeläget område där han anser att man har något viktigt att bidra med.

– Det är också viktigt för att projektet finansierar en ny tvärvetenskapligt forskningsgrupp som engagerar forskare inom idé- och teknologihistoria, miljöhistoria, socialantropologi, humanekologi, statsvetenskap, ekologi och socialvetenskaplig energiforskning, från flera universitet i Sverige samt Danmark och Finland, säger Erland Mårald.

Förnybara energiomställningen

Han berättar vidare att projektet undersöker hur man tänker sig den förnybara energiomställningen, hur den genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland.

– Genom sju djupgående fallstudier undersöks hur perifera regioner i Norden föreställs som den ”rätta platsen” för att skapa ”ren energi” i framtiden.

– I globala hållbarhetsagendor lyfts förnybar energi fram som en avgörande lösning för att mildra klimatförändringarna. Utbyggnad av förnybar energi, såsom biobaserad energi, vind- och vattenkraft, bär på löften om att stärka globala och nationella klimatåtaganden samtidigt som det skapar arbetstillfällen och utveckling i de områden där den nya energiinfrastrukturen växer fram. 

– Dessa åtgärder skapar emellertid ojämlikheter mellan regioner och människor. Inte minst i arktiska områden, i detta fall med fokus på nordiska utkantsområden som tillhör eller gränsar till detta område, finns ett historisk och kulturellt arv av att vara en periferi som styrs av och bidrar till centrums utveckling, ofta på bekostnad av de människor som lever där. 

Stora förändringar snabbt

Som svar på frågan varför det här området och frågorna är viktiga att forska om säger Erland Mårald att Förenta Nationerna har utropat 2020-talet som ”handlingens årtionde” då Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen ska genomföras för att återföra världen till en hållbar utvecklingsväg.

– Det innebär att mycket stora förändringar ska ske oerhört snabbt. Även om en hållbar omställning är nödvändig, säger historiskt forskning att snabba omställningar, hur goda ambitionerna än är, inte är oproblematiska. Det är alltså just i detta läge som perspektivgivande, granskande och analyserande forskning behövs.

– En effekt av den snabba förändringen är den ”återindustrialisering” som pågår just nu i norra Sverige, liksom det gör i norra Finland, på Grönland och andra perifera i världen. Projekttiteln ”Peripherial Visions” är dubbeltydig.

– Dels handlar det om att kritiskt granska vad som händer när dessa globala agendor materialiseras i vår nordliga del av världen. Och dels handlar det var vi kan lära oss av de erfarenheter, motstånd och den friktion som uppstår i samband med detta.

– Kanske det rent av är ”blicken från periferin” som kan bidra till att de globala agendorna blir mer rättvisa och att de faktiskt kan uppnå hållbara förändringar.

Benhård konkurrens

Projektet ingår i forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, som utlystes av Svenska litteratursällskapet i Finland. Konkurrensen i denna utlysning var benhård, endast 11 av 449 inskickade ansökningar fick till sist medel.

– Det är såklart ett erkännande att jag som huvudsökande, en idéhistoriker från humanistisk fakultet i Umeå universitet, kunde erhålla forskningsmedel här. Projektet har ett tydligt miljöhumanistiskt anslag som sätter konkreta platser och människor i centrum för förstå den förändring som pågår och för att utveckla andra sätt att se på vad hållbar omställning kan innebära.

– Styrkan i ansökan och forskningsprojektet är den tvärvetenskapliga forskningsgruppen och det jämförande perspektivet. Utan denna dynamik och täta samarbete hade forskningsidén aldrig blivit så stark. Jag ser mycket fram mot att kunna utvecklas tillsammans med denna forskargrupp under kommande år.

Projektledare är Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, där projektet också är placerat. Projektet beviljades 950 000 euro för tre år.