NYHET
Det redan starka forskningsområdet om samiska livsvillkor vid Umeå universitet kommer genom tilldelning av nya forskningsmedel att stärkas ytterligare.
Det är sju forskare med respektive forskningsområde, vid Umeå universitet, som totalt har beviljats 32,5 miljoner från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet Formas och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap för forskning om den samiska urbefolkningen, samerelaterade verksamheter och hälsa, arbets- och livsvillkor. De som beviljats de nya forskningsmedlen är följande forskare:
Lars-Erik Edlund, institutionen för språkstudier, för Att benämna och berätta platsen: Hur folkligt platsskapande kan stärka samiska traditioner och identiteter. Patrik Lantto, Centrum för samisk forskning (Cesam) – Vaartoe, för Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi 1942 till idag. Marianne Liliequist, institutionen för kultur- och medievetenskaper och ALC (Ageing and Living Conditions)-programmet, för Produktion och förmedling av urfolkskunskap: muntliga och medierade strategier för att uttrycka samiska identiteter. Daniel Lindmark, institutionen för idé- och samhällstudier, för Samiska röster och ångerfulla kyrkor - historiebruk i försoningsprocesser mellan kyrka och samer. Carina Keskitalo, geografi och ekonomisk historia, för Representation av urbefolkning i turism. Fallstudier från rennäringsområden i norra Sverige och nordvästra Ryssland. Jon Moen, ekologi, miljö och geovetenskap, för Att bena upp en skenbar paradox: kumulativa förluster av vinterbetesmark verkar inte åverka renantalet. Johan Olofsson, ekologi, miljö och geovetenskap, Kan renar öka sommarbetesmarkernas produktivitet? Renvallar, gränsstängsel och samebyar som storskaliga långtidsexperiment. För kontaktuppgifter till de olika forskarna klicka på respektive namn.
