Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 16 jan, 2012

3D-visualisering ger nya rön om bukspottkörtelns utveckling och typ 1-diabetes

NYHET Bildningen av bukspottskörteln under embryonalutvecklingen i möss, den autoimmuna process som leder till typ 1-diabetes och teknologiska förbättringar av avbildningstekniken optisk projektionstomografi (OPT) behandlas i den avhandling som Andreas Hörnblad försvarar vid Umeå universitet 20 januari.



Bilden visar data på bukspottskörtelns tillväxt under embryonalutvecklingen. Bukspottskörtelns tre lober är färgade med röd, gul respektive grön. I grått ser man det innersta skiktet av magen och tolvfingertarmen.



Hormonet insulin behövs för att reglera blodsockerhalterna i vår kropp. Det produceras av ß-cellerna i bukspottkörteln. Dessa celler är organiserade i små cellöar, de s.k. Langerhanska öarna, som i stort antal är utspridda i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes (tidigare kallad barn- och ungdomsdiabetes) är en kronisk sjukdom som kräver daglig tillförsel av insulin eftersom kroppens egna immunförsvar bryter ned ß-cellerna. 



Avhandlingen bidrar med ny information som är av betydelse för hur man analyserar djurmodeller där bukspottskörtelns utveckling är störd samt hur olika typer av diabetesmodeller utvärderas. De i avhandlingen presenterade teknologiska förbättringarna, som bidragit till att möjliggöra dessa analyser, kan dessutom komma till nytta för forskning på andra sjukdomar och modellsystem.



Andreas Hörnblads studier beskriver de utvecklingsbiologiska förutsättningarna för bildningen av den gastriska pankreasloben i möss, samt nya rön avseende de insulinproducerande cellernas fördelning i bukspottkörtelns lober. Studierna visar att den gastriska bukspottkörtelloben är beroende av en normal utveckling av den intilliggande mjälten för att bildas normalt. Vidare visas att antalet insulinproducerande Langerhanska öar är betydligt fler än man tidigare trott och att dessa är ojämnt fördelade, både i antal och volym, mellan de tre lober som utgör bukspottskörteln.



Rönen har betydelse för hur man analyserar och tolkar olika musmodeller inom diabetesforskningen. Avhandlingen beskriver för första gången, i den intakta bukspottskörteln, hur antalet och volymen av öarna minskar under sjukdomsförloppet av typ 1-diabetes i en av dessa modeller, NOD-musen, samt dynamiken i förloppet när immunceller invaderar bukspottskörteln i dessa möss. På så sätt bidrar den genererade datan till ny kunskap inom typ 1-diabetesforskning.



Andreas Hörnblad är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet. Vid frågor, kontakta honom gärna på090-785 44 19

andreas.hornblad@ucmm.umu.se



Fredag 20 januari försvarar Andreas Hörnblad, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln Bukspottkörteln i 3D – nya aspekter på lobulär utveckling och adult anatomi (engelsk titel: Imaging the Pancreas – new aspects on lobular development and adult constitution).

Disputationen inleds klockan 9.00 i hörsal Betula, Laboratoriecentrum, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Guy Rutter, Imperial College London, UK. Disputationen hålls på engelska.



Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50601

Redaktör: Bertil Born