Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 30 nov, 2020

Fem frågor till Matthias om drönare och myror – naturens ekosystemingenjörer

NYHET Drönare och artificiell intelligens som hjälpmedel för att kvantifiera myrornas påverkan på Arktiska ekosystems koldynamik. Det är forskning som Matthias Siewert får stora anslag från både Formas och Vetenskapsrådet för att beforska.

Text: Ingrid Söderbergh

Sedan tre år arbetar geograf och ekolog Matthias Siewert, Institutionen för ekologi, miljö och gepovetenskap, med drönare för att analysera vegetationens produktivitet och påverkan av växtätare som renar, sorkar och lämlar i arktiska ekosystem.

Han har därför flugit med sin drönare i fjällen i Abisko flera veckor varje sommar. Under detta arbete stötte han på många myrstackar, vilka är vanliga där skogar övergår till öppna fjällandskap. Myrstackarna var alla solorienterade för att fånga den maximala värmen och han märkte också att han kunde se myrstackarna på sina drönarbilder.

Utifrån sina iakttagelser försökte han hitta forskning på området, men fann väldigt lite och samtidigt samlade han på sig fler och fler frågeställningar. Dessa ska Matthias Siewert nu besvara i ett fyrårigt forskningsprojekt om drönare, AI och myror som i höst fått stora anslag på totalt nära sju miljoner kronor.

Hur känns det?

– Jag är jätteglad att ha fått bidrag från Formas och även ett liknande bidrag från Vetenskapsrådet. Pengarna är till forskare tidigt i karriären och gör det möjligt för mig att fortsätta min forskning, men också att utveckla min egen forskningsprofil under de kommande åren. Det känns fantastiskt att allt hårt arbete lönar sig och att jag kan ta nästa steg.

Hur kan man koppla ihop drönare och myror?

– Vanligtvis flyger jag min drönare på 100 meters höjd, vilket är tillräckligt lågt för att hitta myrstackar. Vi kan alltså inte se själva myrorna, men vi kan se deras bon. De syns som bruna fläckar i drönarbilderna. Drönare öppnar faktiskt upp för helt ny forskning i det här fallet, eftersom myrstackarna är för små för att kunna ses även från de bästa satelliterna, men tillräckligt stora för att upptäckas med en drönare. I det här projektet vill jag också använda artificiell intelligens för att hitta myrstackar automatiskt i drönarbilderna, likt algoritmer som skulle räkna bilar eller träd.

Vad handlar projektet om i stora drag?

– Myror har stor inverkan i många ekosystem. De är begränsade av kalla temperaturer i sin utbredning i fjällen och nordliga boreala skogar, men vad händer när vi skruvar upp termostaten i Arktis med flera grader Celsius genom klimatförändringar? Myror kommer att dra nytta av klimatförändringarna och kan förändra tundraekosystem som innehåller stora mängder kol lagrad i jorden. I det här projektet vill jag förstå vilken inverkan myror har på ekologiska trädlinjer och tundraekosystem, och hur detta potentiellt kommer att förändra tundraekosystem i framtiden. I det större perspektivet tittar projektet på hur ekosystem som i dag är öppna tundralandskap, mer och mer kan komma att likna boreala skogar och hur detta kommer att påverka den globala koldioxidcykeln.

Varför studera just myror?

– Trots sin storlek påverkar myror sin omgivning i så stor utsträckning att de kallas ekosystemingenjörer och i många ekosystem kan de vara en av de viktigaste aktörerna. De jagar insekter, samlar frön, fördelar om växtmaterial och gör många andra saker som påverkar växter och jordar. Områden runt myrstackar är sanna fertilitetsöar och hotspots för koldioxidproduktion. Vi kan se detta på ett mycket tydligt sätt på drönarbilderna som visar att områden runt myrstackar är mycket grönare. Om detta händer i Arktis i områden som hittills varit för kalla för myror, kan det verkligen förändra dessa ekosystems roll i stor skala och släppa ut en del av det kol som lagras i tundrajord.

Vad hoppas du på att uppnå de närmsta fyra åren?

– Till att börja med är väldigt lite forskning gjord hittills om myrarnas påverkan på arktiska ekosystem. Även för den boreala skogen är kunskapen begränsad. Vi vet att myror kan ha stor inverkan på vegetationens produktivitet, markegenskaper och till och med växthusgasproduktion, men vi vet inte hur viktigt det är på landskapsskala. Drönare tillåter oss för första gången att faktiskt göra denna forskning och detta kommer förhoppningsvis också att hjälpa till att bättre förstå vilka coola saker vi kan göra med drönare. Detta hjälper oss att förstå de komplexa effekterna som klimatförändringarna har på ekosystemen och hur klimatförändringarna kommer att göra utspel i Arktis.

Snabba fakta:

Bor i: Umeå
Kommer från: Tyskland
Intressen: Fotografering, krukväxter
Fick mig intresserad av koldynamik: Den hastighet med vilken klimatförändring sker och den effekt det har på våra ekosystem
Häftigast med drönare: Hur snabbt tekniken utvecklas
Läser just nu: Don Quijote av Miguel Cervantes
Umeå med tre ord: Trevlig Liten Stad
Arktis med tre ord: Fascinerande Vidsträckta Landskap
Inspirerande naturvetenskaplig forskare: Alexander von Humboldt (var en naturforskare och upptäcktsresande, han grundade den moderna geografin och de vetenskapliga grenarna biogeografi och även klimatologi och oceanografi på 1700-talet)

 

För mer information, kontakta gärna: