Ahmed El Gody om egyptiska dagstidningars webbstrategier
”Den arabiska våren” har till stor del förklarats som en effekt av hur internet och nya sociala media gjort nya nätverk möjliga. Men hur har dagspressen klarat av att ställa om till internet? Ahmed El Gody, postdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap, har nyligen i tidskriften Social Semiotics publicerat en studie av tre egyptiska dagstidningars webbsidor som bygger på innehållsanalys och nätetnografi. Tidningarna är Al Ahram, regeringsvänlig och något av officiellt regeringsorgan, Al Masry Al Youn, regeringsvänlig men fristående, samt Al Tahrir, oppositionell. Deras webbsidor jämförs på flera sätt: layout, innehållets relation till den tryckta tidningen, multimediainslag och länkar, former för interaktion med läsekretsen och vilket utrymme som ges till den. Al Ahram har med sina officiella ambitioner en stram hållning med få uppdateringar och ytterst lite utrymme för responser, medan de två andra representerar mer interaktiva arbetssätt. Särskilt Al Tahrir ger plats för direktrapporter från samhället i form av filmer från demonstrationer och möten samt kommentarer till nyhetstexter. I jämförelse med renodlade webbnyhetssajter är dock alla tre underordnade papperstidningen.
