Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 maj, 2011

Åklagare allt oftare grindvakter

NYHET Enligt svensk lag bör anmälda brott utredas och åtalas i domstol om bevisen är tillräckliga. Men dagens åklagare fungerar allt mer som grindvakter, som sorterar ut vilka misstänkta brott som ska prövas genom muntlig rättegång eller förenklade förfaranden, och vilka som inte ska åtalas alls. Kanske är det dags att överge den absoluta åtalsplikten, menar Lena Landström vid Umeå universitet.

Med absolut åtalsplikt menas att åklagare måste väcka åtal, om det går att bevisa att ett brott har begåtts och vem som är skyldig. Enligt den mer än sextio år gamla rättegångsbalken är en muntlig rättegång i domstol det ideala sättet att pröva ett misstänkt brott, men för att effektivisera hanteringen används ofta förenklade tillvägagångssätt, till exempel genom skriftligt förfarande i domstol eller att åklagare helt enkelt utfärdar straff utan att gå via domstol. Lena Landström menar att dagens åklagare har nya möjligheter att påverka vilka brottsmisstankar som ska åtalas och prövas, och i sin avhandling lyfter hon frågan om den absoluta åtalsplikten kanske helt enkelt bör slopas.

I avhandlingen har Lena Landström studerat rättsutvecklingen om hur och när åklagare kan avstå från åtal, till exempel då det inte finns ett allmänt intresse, och vilka alternativ som finns till att väcka åtal. Hon menar att åklagare i allt större utsträckning får sortera ut vilka brottsmisstankar som inte alls ska hanteras inom straffprocessen, och vilka som ska prövas på ett annat sätt än genom en muntlig rättegång, till exempel genom förenklade förfaranden. Ståndpunkten är dock fortfarande att så många brottsmisstankar som möjligt ska prövas.

Brottsutredningen kan bli allt viktigare

Lena Landström menar att utvecklingen på sikt kan leda till att domstolarna får mindre kontroll över straffprocessen, eftersom utredningen vid förenklade förfaranden ofta består av ett skriftligt polisförhör i jämförelse med att utredningen presenteras och vittnen förhörs på plats i domstolen. Enligt Lena Landström förskjuts tyngdpunkten från domstolsförfarandet till brottsutredningen, och att polisens arbete med utredningen får större betydelse och inte blir utsatt för samma granskning.

Lena Landström konstaterar också att det finns ett behov av att prioritera vilka ärenden som ska utredas och åtalas. Med nuvarande regler är det egentligen inte tillåtet att öppet göra prioriteringar, istället sker de indirekt genom åklagarnas beslut. Hon ställer frågan om dagens konstruktion av reglerna är den lämpligaste modellen för att i praktiken genomföra nödvändiga prioriteringar. Både vilka prioriteringar som bör göras, av vem de bör göras och hur de görs, bör diskuteras och granskas offentligt. Så som reglerna är konstruerade idag, sker ingen sådan granskning och diskussion, menar Lena Landström.

Lena Landström växte upp i Örebro, studerade juridik i Stockholm och har varit yrkesverksam som jurist i Umeå sedan år 1990.

Fakta om disputationen

Fredagen den 13 maj försvarar Lena Landström, juridiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Åklagaren som grindvakt – en rättsvetenskaplig studie av åklagarens befogenheter vid utredning och åtal av brott. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anne Robberstad, det juridiske fakultet, Universitetet i Oslo.

För mer information, kontakta:

Lena Landström, juridiska institutionen, Umeå universitet Telefon: 090-786 77 10 Mobil: 070-253 86 16
E-post: lena.landstrom@jus.umu.se

Redaktör: Camilla Bergvall