NYHET
Ord som ”äldre”, ”gammal” och ”ung” kan användas för att utöva makt och förstärka fördomar. Men många pensionärer upplever själva sin ålder som oviktig utan någon laddning alls. Umeåforskaren Fredrik Snellman har studerat ålder som särbehandlande omständighet i samhället, något som både kan innebära begränsningar och möjligheter.
Sedan några månader tillbaka finns en ny lag som ger ett starkare skydd mot diskriminering av äldre i arbetslivet. Ålderism – att särbehandla människor på grund av deras ålder – uppmärksammas alltmer i samhället, och nu har också Fredrik Snellman vid Umeå universitet skrivit en ny avhandling om företeelsen.
Han har genom intervjuer med pensionärer i Sverige och Finland utforskat det maktspel som pågår omkring människors ålder, och hur det uttrycks via språket genom ord som ”äldre” och ”gammal”. Fredrik Snellman menar att dessa markörer både markerar och maskerar ålderism, framförallt genom att de används så självklart. En av de intervjuade pensionärerna har t ex en mycket bestämd uppfattning om pensionsmyndighetens allmänt vedertagna uttryck ”ålderspension” – det är ett jävligt ord”. Samtidigt accepterar de flesta förklaringen att ”grannen dog förra veckan, men han var ju gammal”.
Fredrik Snellman menar att särbehandlingen både kan begränsa och möjliggöra i vardagen. Kanske utesluter man andra eller sig själv från att delta i något sammanhang för att man är för gammal. Men attributet gammal kan också användas för att slippa delta i ett sammanhang man inte längre vill medverka i.
När drygt trettio pensionärer får diskutera ålderskodade budskap i födelsedagskort, blir det tydligt hur olika åldersmarkörer kan upplevas. En del kan uppfatta ett kort med siffran ”75” som mycket stämplande, och man vill varken skicka eller få kortet. Andra tycker att det är ett ”jättefint kort”, som inte innehåller någon laddning alls.
I avhandlingen fick också drygt 2 000 pensionärer i Väster- och Österbotten besvara en enkät omkring attityder till äldre. Resultaten visar att drygt 70 procent anser att samhällets inställning till äldre på arbetsmarknaden är negativ, och att nästan hälften anser att inställningen till äldre i politik och reklam är negativ.
När sexton finländska män och kvinnor fritt får formulera sina livsberättelser, noterar dock Fredrik Snellman att ”ålder” inte utgör en central aspekt som människor automatiskt berör. Snarare används ofta andra markörer, som ”ung” och ”tid”, kring vilka livserfarenheterna berättas. Den övergripande bilden av berättelsernas innehåll uttrycker ett ”rikt liv” som pensionär, något som står i kontrast mot de eländesbilder som ofta dominerar äldres tillvaro i bland annat media.
Fredrik Snellman kommer ursprungligen från Pedersöre i Österbotten, Finland och har tidigare arbetat vid Åbo Akademi i Vasa.
Fredagen den 29 maj försvarar Fredrik Snellman, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Gammfolket” – om livserfarenheter och vardagens ålderism. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal A, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Gunhild Hagestad, Institutt for sosiologi, sosialt arbeid og velferdsfag, Universitetet i Agder, samt NOVA.
För mer information, kontakta:
Fredrik Snellman Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Telefon: 090-786 6008, 070-553 8740 E-post: fredrik.snellman@socw.umu.se
