NYHET Att bo inom räckhåll till sina vuxna barn är nästan lika vanligt idag som på 1800-talet. Hela 85 procent av äldre föräldrar bor inom fem mil från minst ett av sina barn, och när äldre flyttar vill de gärna minska avståndet. Men Anna Hjälm vid Umeå universitet visar också att många av dagens pensionärer helt saknar vuxna barn i närheten.
Familjen är en viktig grund för omsorg, stöd och sociala kontakter, och med allt fler äldre ställs familjer inför nya utmaningar. Att bo nära varandra underlättar för både äldre och yngre generationer. Anna Hjälm har i sin avhandling i kulturgeografi studerat hur äldre föräldrar och vuxna barn bor och flyttar i förhållande till varandra, och hur mönstret förändras över tid.
Resultaten visar att idag, liksom under 1800-talet, har de flesta äldre föräldrar ett vuxet barn inom dagligt räckhåll. Tio procent har ett barn ”runt knuten”, och hela 85 procent har ett eller flera barn inom 50 kilometer. När det gäller de riktigt nära avstånden, att bo inom gångavstånd från varandra, är minskningen dramatisk jämfört med på 1800-talet, då det var vanligt att till exempel bo på samma gård.
– Förbättrade transportmöjligheter och kommunikationer kan ändå göra det möjligt att vara lika tillgängliga för varandra idag som för tvåhundra år sedan, anser Anna Hjälm.
Resultaten visar också att många av dagens pensionärer – 20 procent av alla 65+ – står helt utan vuxna barn i landet. Antingen har de aldrig haft några barn, eller så kan barnen ha dött eller emigrerat.
– Talar vi om ökat ansvar för familjen är denna grupp naturligtvis viktig att uppmärksamma, säger Anna Hjälm.
Hon menar att migrationsmönstret påverkas av generationernas olika behov av kontakt och stöd. Inte helt oväntat flyttar den yngre generationen oftare, men när de äldre väl flyttar är de mer benägna att flytta närmare ett vuxet barn. Finns ytterligare ett barn eller barnbarn på platsen ökar attraktionskraften än mer. Äldre under 80 år flyttar ofta för att kunna hjälpa till, men när de i sin tur behöver mer omfattande stöd vänder de sig istället till välfärdsstatens service, och flyttar exempelvis in på ett särskilt boende.
– För många äldre verkar det vara viktigt att själva välja den hjälp man vill få, och att ha kvar sitt oberoende gentemot de vuxna barnen, berättar Anna Hjälm.
Denna inställning hos de äldre bekräftas i intervjuer med fjorton äldre i Umeå-regionen med ett vuxet barn inom gångavstånd. Föräldrar och barn fungerar som varandras mycket uppskattade kontakter, säkerhet och uppbackning, men det betyder inte att de äldre förväntar sig eller ens kan tänka sig att acceptera mer omfattande hjälp från sina släktingar.
Fredagen den 28 januari försvarar Anna Hjälm, kulturgeografiska institutionen och Centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet, sin avhandling ”A family landscape. On the geographical distances between elderly parents and adult children in Sweden” (Familjelandskapet. Om geografiska avstånd mellan äldre föräldrar och vuxna barn i Sverige). Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Clara Mulder, University of Amsterdam. Avhandlingen försvaras på engelska.
Anna Hjälm, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Tel: 090-786 5294
E-post: anna.hjalm@geography.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
Redaktör: Camilla Bergvall