Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 26 maj, 2015

Äldre kvinnor fick ofta fel hjärtsviktsdiagnos

NYHET Feldiagnos av hjärtsvikt är vanlig hos äldre, särskilt hos kvinnor. Med ett enkelt blodprov är det möjligt att både förutsäga sjukhusinläggning och ge en framtida prognos. Det konstaterar Mona Olofsson i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, Campus, Skellefteå, den 29 maj.

– Patienter med hjärtsvikt behöver få rätt diagnos tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna få rätt behandling och därmed förhindra att hjärtmuskeln försvagas. Många äldre är multisjuka och avhandlingen visar att det är mycket viktigt att ta reda på vilka bakomliggande hjärtsjukdomar som patienten har, men också att ta reda på livsstilsfaktorer som rökning, tidigare rökning, med mera, hos äldre, för att kunna ge adekvat vård, säger Mona Olofsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Av befolkningens 70-80 åringar har cirka 10-20 procent hjärtsvikt. För att studera denna grupp närmare har Mona Olofsson i sitt avhandlingsarbete granskat data från 170 patienter med misstänkt hjärtsvikt som undersöktes av primärvårdsläkare i Skellefteå vid ett tillfälle under åren 2000-2003. Av dessa var 121 kvinnor med en medelålder på 78 år, och 49 män med en medelålder på 75 år. I sina studier genomförde Mona Olofsson ultraljud av hjärtat på patienterna, samt blodprovstagning för att bland annat undersöka halterna av markören NTproBNP. Därefter fick patienterna diagnos, hjärtsvikt eller inte, av en hjärtspecialist.

Mona Olofsson konstaterar att endast 45 procent av de 170 patienterna med misstänkt hjärtsvikt fick rätt diagnos. Sjukdomar som föranledde hjärtsvikt hos dessa äldre var högt blodtryck, hjärtinfarkt och förmaksflimmer.

Mona Olofsson visar också att analys av markören NTproBNP i blodet är ett verktyg för att kunna utesluta hjärtsvikt men även som prognosmarkör för sjukhusinläggning och död hos dessa äldre. En långtidsuppföljning under tio år visar att ålder, nedsatt njurfunktion, rökvanor och NTproBNP förutsåg död bättre än en diagnos av hjärtsvikt. Underliggande hjärtsjukdom och ålder förutsåg sjukhusinläggning och NTproBNP var också av betydelse. De patienter som hade hjärtsvikt hade högre risk för att bli inlagda på sjukhus än de som inte hade hjärtsvikt.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Mona Olofsson kommer från Skellefteå. Hon är biomedicinsk analytiker, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Mona OlofssonTelefon: 070-647 94 30
E-post: mona.olofsson@vll.se

Om disputationen

Fredagen den 29 maj försvarar Mona Olofsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Hjärtsvikt hos äldre med fokus på diagnos och prognos. (Engelsk titel: Heart failure in elderly with focus on diagnosis and prognosis). Opponent: Tomas Jernberg, docent, överläkare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Kurt Boman.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Forumsalen, Campus, Skellefteå.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz