NYHET Att skriva vårdat, enkelt och begripligt har en egen dag, Internationella klarspråksdagen, som firas världen över den 13 oktober. Sedan 2009 har Sverige en språklag som vänder sig till offentlig verksamhet. Språklagen inkluderar en så kallad klarspråksparagraf.
BildMattias Pettersson, © Mattias Pettersson, Umeå universitet
– Klarspråk är viktigt i en demokrati för att alla har rätt att förstå sina egna rättigheter – det kan till exempel handla om hur du gör för att överklaga domstolsbeslut eller hur du tar del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen, säger Jonas Carlquist, professor vid Institutionen för språkstudier.
Språklagen i Sverige reglerar svenskans och andra språks ställning i Sverige. I den så kallade klarspråksparagrafen står det att ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.”
Myndigheter ska uttrycka sig förståeligt samtidigt som man inte ska förenkla något genom att ta bort information.
– Myndigheter ska uttrycka sig förståeligt samtidigt som man inte ska förenkla något genom att ta bort information – alla som är berörda av det som kommuniceras har rätt att förstå. Hur viktigt det är märks framför allt i krissituationer, till exempel under pandemin, då det handlar om hur människor ska agera för sin egen och andras säkerhet.
De första riktlinjerna för språk i lagar och författningar gavs ut av Statsrådsberedningen 1967 och sedan dess har mycket hänt: under tidigt 1980-tal tillsatte Regeringen Språkvårdsutredningen som skulle se över den språkvårdande verksamheten i myndigheter. Svea hovrätt publicerade också en skrift för att göra domstolsjurister medvetna om språkfrågor.
– Historiskt har myndigheter skrivit på ett sådant sätt att man frånsäger sig ansvar – det blir upp till den enskilde individen att förstå vad som står.
Hur viktigt det är märks framför allt i krissituationer då det handlar om hur människor ska agera för sin egen och andras säkerhet.
Arbetet som leder fram till språklagen fortsätter under 1990-talet, bland annat publiceras den första upplagan av Myndigheternas skrivregler och Regeringen tillsätter Klarspråksgruppen.
2006 bildas en ny språkmyndighet: Institutet för språk och folkminnen (Isof) som får ansvara för klarspråksarbetet i Sverige.
– Maskinöversättning är en utmaning som riskerar att göra texter onödigt krångliga. Översättningar som görs av människor är dyra men textdokument på till exempel franska och tyska som maskinöversätts till svenska kräver handpåläggning av en människa för att bli lätta att läsa.
Jonas Carlquist är professor i nordiska språk vid Institutionen för språkstudier. Hans forskning har bland annat handlat om medeltida texter men också moderna texttyper, till exempel i datorspel och webbtexter. Han har undervisat på Språkkonsultprogrammet vid Stockholms universitet och han var även en av de som startade upp ett språkkonsultprogram som gick 2006–2014 vid Umeå universitet.
