Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 02 jul, 2012

Allt ljus på Bildmuseet

NYHET En internationell konstscen och en levande mötesplats. Nu höjer Bildmuseet ambitionsnivån och bjuder in till ännu fler öppna aktiviteter.– Vi ska etablera Konstnärligt campus som ett besöksmål, säger Bildmuseets chef Katarina Pierre.

Sju våningar med en fasad i lärkträ och stora glasade ytor mot Umeälven. Bildmuseet tornar upp som en mittpunkt på Konstnärligt campus – en byggnad som få Umeåbor lär ha missat.
– Jag tycker att det här är Umeås vackraste byggnad. Och det fina är att den är ännu vackrare inifrån än utifrån. Det är nästan som att inne och ute flyter ihop när man tittar ut mot älven, säger Katarina Pierre, chef för Bildmuseet sedan 2011.

Det luktar nyslipat trä i hela byggnaden. I de tre stora kubliknande utställningslokalerna är det vitlaserade furugolv, bärande betongbalkar i taket och indirekt dagsljus som inte stör konstverken.
– Det är en fantastisk miljö för utställningar. Många Umeåbor lär besöka oss bara för att njuta av arkitekturen, säger Katarina Pierre.

Omfattande nätverk

Sedan starten i början av 1980­talet har Bildmuseet etablerat sig som en nationellt och internationellt känd kulturscen, med samarbeten över hela världen – från Tate i London till Johannesburg Art Gallery.
– Utställningarna gör vi i samarbete med enskilda konstnärer eller så lånar vi in verken från museer och samlingar runt om i världen. Vi har byggt upp ett omfattande nätverk under årens lopp, säger Katarina Pierre som arbetat länge som intendent på Bildmuseet innan hon blev museichef.

Ibland är det personliga möten som så småningom resulterar i en utställning. Under tiden på Goldsmith's College i London, där Katarina läste en master i konstteori, träffade hon Lisa Le Feuvre som nu är kurator för sommarens stora utställning med den italienske konstnären Mario Merz, den 20 juni–30 september.
– Vårt fokus kommer att fortsätta vara internationell samtidskonst och annan samtida visuell kultur, men vi ska även göra historiska nedslag och påminna om angelägna konstnärskap, där Mario Merz är ett exempel.

Vidgar kontaktytorna

Sedan några decennier tillbaka har gränserna för de konstnärliga uttrycken börjat luckras upp alltmer. Och de förskjutningarna syns också i Bildmuseets verksamhet.
– Vi ska ta in influenser från Konstnärligt campus – och vidga kontaktytorna mot arkitektur och design. Premiärutställningarna i museet var faktiskt student­ och examensarbeten från högskolorna på campus, säger Katarina Pierre.

I sommar visar museet också Kirunatopia, där tolv svenska och internationella konstnärer gestaltar Kirunas dramatiska förändring och de minnesbilder och känslor som är kopplade till platsen.

Fler visningar, föreläsningar och kvällskurser

I och med flytten till Konstnärligt campus expanderar Bildmuseets publika och pedagogiska verksamhet. Ambitionsnivån höjs ytterligare med fler visningar, föreläsningar och kvällskurser. Dessutom startar en öppen kulturförskola och en bildverkstad för alla åldrar.Katarina Pierre är oerhört taggad inför de möjligheter som de nya lokalerna och Konstnärligt campus erbjuder:– Det är en stor fördel att vi kommer närmare högskolorna. Vi kan bidra med samtida konstdebatt och nyskapande konstprojekt, tillföra mervärden för den utbildning och forskning som bedrivs här på Konstnärligt campus.
– Samtidigt ger det oss möjlighet att fånga upp utveckling och trender inom skolornas respektive områden. Utmaningen ligger i att etablera Konstnärligt campus som en publik plats, och få en bred allmänhet att känna sig välkommen till en verksamhet som kan inspirera många.

Oslagbar kombination

Bildmuseet är en brygga mellan universitetet och samhället, menar Katarina Pierre:– Å ena sidan är vi en del av Umeå universitet, å andra sidan är vi en kulturinstitution med ett nätverk inom den internationella konstscenen. Det är en oslagbar kombination. Vi har egentligen inga begränsningar, säger hon och exemplifierar medförra årets stora separatutställning med den libanesiske konstnären och Hasselbladspristagaren Walid Raad som utgick från inbördeskrigets Libanon.
– I anslutning till utställningen anordnade vi föreläsningar med idéhistoriker, litteraturvetare och konstvetare. Vi vill vidga perspektiven på konsten och världen. Det är en av de bästa sakerna med att vara del av ett universitet: vi kan ta del av den senaste forskningen och vi kan ge möjlighet för forskarna att presentera sitt arbete för en bredare publik. Det är en ständig skatt att ösa ur.

Text: Johan Wickström Foto: Andreas Nilsson

Bildmuseets hemsida

Håll dig uppdaterad om Bildmuseet

Prenumerera på Bildmuseets e-brev
Följ Bildmuseet på Facebook
Bildmuseet i medierna

Redaktör: Karin Wikman