Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 10 maj, 2005

Analfabetism ett "svenskt" problem

NYHET Det är först i mötet med det svenska samhället som invandrarkvinnor som inte kan läsa och skriva upplever analfabetismen som ett problem. Det visar Berit Lundgren i den avhandling i pedagogiskt arbete som hon försvarar den 14 maj.

Invandrarkvinnor som är analfabeter känner sig otillräckliga i förhållande till svenskar eftersom de anses vara utan relevanta kunskaper för att leva i och ta del av det svenska samhället. Skolans roll för att lära sig svenska som andraspråk betonas av kvinnorna.

Alfabetiseringsundervisningen i de två undersökta skolorna följer i stort sett samma mönster. Oftast är det en traditionell undervisning där läraren ställer frågor och eleven svarar. Någon egentligen dialog mellan lärare och elev finns inte. Det viktiga språkmötet mellan personerna uteblir. Kvinnornas tidigare erfarenheter och kunskaper tas inte tillvara i tillräckligt stor utsträckning, vilket försvårar lärandet.

Några undervisningssituationer visar att öppna samtal mellan lärare och elever ökar elevernas engagemang, aktivitet och motivation att lära. I dessa lär sig eleverna nya ord och språkliga strukturer genom att samtala. Läraren ställer inte frågorna utan eleverna söker sig fram till ny kunskap i samarbete med läraren.

Bland de fem kvinnor som studien fokuserar på finns en stark vilja att lära sig svenska för att gradvis få inträde till det svenska samhället. Utbildning är en viktig faktor i kvinnornas förändringsprocess. I hemmet har de uppgifter som begränsar deras studieambitioner. Skolan uppfattas därmed som den enda plats där de har möjlighet att studera. De betraktar sig framförallt som hustru, hushållerska och mor.

Kvinnorna anser sig vara fullt kapabla att ansvara för familjen och de känner en stolthet i detta. Den underordning som framträder i förhållande till de äkta männen och i viss mån även till barnen är begränsande men det finns dock en strävan och en förhoppning om att förändra och utveckla den egna identiteten.

Studien visar att det finns få möjligheter för kvinnorna att tala svenska utanför skolan. Kvinnorna berättar att enstaka och korta samtal förekommer på förskolan, i skolan, i trapphuset och hos läkare. Men det är inte tillräckligt för att språket ska utvecklas.
– För att underlätta för dessa kvinnor, liksom för andra invandrare att få tillträde till det svenska språket, måste alla vi som talar svenska öppna oss för varaktiga vardagliga möten. I dessa möten kan en process påbörjas som leder till att meningsfulla och berikande dialoger utvecklas. Därmed ökar dels möjligheten att kvinnorna lär sig svenska och samhällets värderingar och normer, dels att svenskar accepterar och förstår andra kulturella normer och värderingar, säger Berit Lundgren.

Lördagen den 14 maj försvarar Berit Lundgren, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skolan i livet – Livet i skolan. Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Bengt-Göran Martinsson, professor, institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.

Berit Lundgren är uppväxt i Eskilstuna. Numera är hon bosatt i Östersund och arbetar vid Umeå universitet.

Berit Lundgren nås på:Mobil: 070-531 89 11
E-post: berit.lundgren@educ.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg