NYHET En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande läkemedel i vattenmiljön.
Sjön behandlas med läkemedel för att studera effekterna på abborrar.
BildMicael JonssonLäkemedelsrester i vattendrag är ett uppmärksammat miljöproblem. En ökad läkemedelsanvändning till följd av en växande och åldrande befolkning leder till ökande utsläpp av läkemedelsrester via avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Antibiotika i vatten tros öka risken för mikrobiell antibiotikaresistens och vissa läkemedel så som pollenmedicin och ångestdämpande kan ändra vattenlevande djurs beteenden.
Johan Fahlman visar i sin avhandling att läkemedelsrester kan vara förvånansvärt beständiga i nordliga miljöer.
– I kalla och istäckta vattendrag kan antibiotika, pollenmediciner och ångestdämpande läkemedel, som man trott bryts ner snabbt i miljön, stanna kvar i sin aktiva form under många månader, i vissa fall år, säger Johan Fahlman.
Johans studier visar att de test man använt för att bedöma hur länge läkemedel kan påverka djurlivet i vattendrag missar viktiga processer som gör att nedbrytningen går mer långsamt i ett ekosystem än i laborativa miljöer som forskarna normalt använder för sina studier.
– Det finns komplexa processer som styr nedbrytningen av läkemedel i miljön som vi ännu inte lyckats återskapa i laborativa miljöer, säger Johan Fahlman.
Tidigare vetenskapliga studier har visat att låga halter av ångestdämpande läkemedel i vatten gör abborrar mycket modigare och mer villig att anta ett högriskbeteende i laborativa miljöer, vilket skapat en oro för att abborrar ska bli lätta byten för rovfiskar. Avhandlingen ger dock lugnande nyheter.
Sändare opereras in i fisken för att kunna spåra dem i sjön.
BildJohan FahlmanJohan Fahlman utförde tillsammans med andra forskare en unik studie där abborrar i en naturlig sjö exponerades för relativt höga halter av ångestdämpande läkemedel. Resultaten visade att de förväntade beteendeeffekterna uteblev. Då forskarna följde beteendet på samtliga fiskar i en sjö simultant kunde de observera att abborrarna som ett kollektiv inte påverkas på samma sätt som när de studeras en och en i laborativa miljöer.
Social distansering mellan abborrar verkar vara en mer betydelsefull faktor för abborrens beteende än låga halter av ångestdämpande läkemedel.
– Närvaron av stimmet gör fiskarna så lugna och modiga som de kan bli, så effekterna av ett ångestdämpande läkemedel minskar om fiskarna simmar i grupp, säger Johan Fahlman.
Fredagen den 11 september försvarar Johan Fahlman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap sin avhandling med titeln: The fate and effect of pharmaceuticals in boreal surface waters. Svensk titel: Läkemedels öde och effekt i boreala vatten
Disputationen äger rum digitalt klockan 10.00
Fakultetsopponent är Fredrik Jutfelt, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim
Handledare är Jonatan Klaminder