Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 05 sep, 2019 Uppdaterad: 04 sep, 2019, 17:10

Är det smärtan som får oss att skrika?

NYHET Det kan ju verka självklart att mentala tillstånd kan orsaka fysiska händelser. Vi skriker för att vi har ont och äter för att vi är hungriga. Fast sådana vardagliga händelser kan dock ställa till med filosofiska problem: en vetenskapsgrundad världsbild verkar inte tillåta att icke-fysikaliska tillstånd orsakar fysikaliska händelser; men mentala tillstånd tycks ju ändå kunna vara icke-fysikaliska.

Text: Per Melander

I en ny doktorsavhandling, Causal After All, argumenterar Bram Vaassen, Umeå Universitet, för en oortodox lösning på problemet: vetenskapen tillåter faktiskt icke-fysikaliska tillstånd att orsaka fysikaliska händelser.

Vaassens avhandling tar grepp om en känd motsättning, nämligen den mellan mentala tillstånd och fysikaliska tillstånd.

– Allmänt sett kan man urskilja två filosofiska perspektiv på medvetna mentala tillstånd såsom hunger, glädje och smärta: fysikalism och dualism. Fysikalister menar att såna tillstånd är ingenting mer än rent fysikaliska tillstånd, säger Bram Vaassen och fortsätter:

– Vår huvudvärk är inget utöver neurologiska händelser i vår hjärna, till exempel. Dualister hävdar däremot att mentala tillstånd inte är rent fysikaliska tillstånd. Neurologiska tillstånd kan mycket väl producera eller ge upphov till mentala tillstånd, men det betyder inte att dessa är samma sak, menar dualisten.

Den centrala utmaningen för dualistiska teorier är att förklara hur mentala tillstånd då kan påverka fysiska händelser som vårt beteende. Det verkar självkart att vår smärta kan få oss att skrika eller röra kroppen si eller så. Vetenskaplig forskning antyder dock att kroppsliga rörelser har tillräckliga fysikaliska orsaker, som aktivation av neuroner eller sammandragning av muskler.

– Många filosofer drar slutsatsen att det inte finns något utrymme för ytterliga kausala bidrag till icke-fysikaliska fenomen. Dualister har ofta accepterat detta resonemang och godtagit att, även om medvetna mentala tillstånd verkar orsaka vårt beteende, är de i själva verket bara overksamma bi-effekter av fysikaliska händelser.

I sin avhandling argumenterar Bram Vaassen att den slutsatsen går att undvika. Genom att undersöka kausalitetsbegreppet som underligger både vardagliga och vetenskapliga påståenden om kausalitet kan man utveckla en modell för kausalitet som tillåter att vårt beteende samtidigt har tillräckliga fysikaliska orsaker och dualistiska mentala orsakar.

Vaassen påstår att en sån modell är lika adekvat som vedertagna filosofiska modeller för kausalitet. Slutsatsen blir att en korrekt analys av vad det innebär att något orsakar något annat visar att icke-fysikaliska tillstånd kan orsaka fysikaliska händelser; även om världen är precis sådan som vetenskapen säger att den är.

– Detta betyder dock inte att dualism är sant. Jag argumenterar bara för att en påstådd konsekvens av dualismen vid närmare granskning inte följer av teorin själv, men teorin kan dock fortfarande vara falsk. Detta är en fråga för vidare forskning, avslutar Bram Vaassen.

Avhandlingen Causal After All finns publicerad digitalt

Kontakt:

Bram Vaassen bram.vaassen@umu.se, tel. 090-786 61 98

Pressbild

Om disputationen:

Onsdag 11 September, försvarar Bram Vaassen i ämnet filosofi sin avhandling Casual After All.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal D, Sammhällsvetarhuset, Umeå Universitet. Opponent är David Papineau, Professor of Philosophy of Science at the Department of Philosophy, King's College London and visiting Presidential Professor at the Graduate Center, City University of New York.