Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Är kritiskt tänkande eftersträvansvärt i historieklassrummet?

NYHET I debatten om skola hörs det ofta att elever ska lära sig att tänka kritiskt. Det syns i styrdokumenten, pratas om i lärarrummet och inte minst uppmanas elever att tänka kritiskt. Frågan är vad det innebär att vara kritisk i historieklassrummet. I en ny avhandling av Sergej Ivanov, Umeå universitet, beskrivs hur kritiska perspektiv gestaltar sig i tre gymnasieklasser i Sverige, Ryssland och Australien.

Sergej Ivanov Foto: Per Melander

Att utveckla kritiskt tänkande hos gymnasieeleverna är ett uttalat mål i läroplanerna i Sverige, Ryssland och Australien. Även kursplanerna i historia betonar vikten av att elever ska kunna tänka kritiskt. Men hur används den språkliga dräkten för att tala om kritiskt tänkande i historieklassrummet?

– Vid granskning av kursplanerna i historia blir det tydligt att tillgången till undervisning i kritiskt tänkande varierar. En jämförelse av olika kursplaner visat att kritiskt tänkande är nedprioriterat för de elever som går ett yrkesprogram i Sverige eller tar en ”enklare” historiekurs i Ryssland, säger Sergej Ivanov.

Trots att kritiskt tänkande krävs för att få högsta betyget får dessa elevgrupper mindre (om alls) undervisning i kritiskt tänkande, vilket kan bidra till ökade klyftor mellan elever och elever.

– Yrkeseleverna i studien vittnar om att de uppmanas att tänka kritiskt i skolan. Kruxet är att de inte får explicit undervisning i kritiskt tänkande och svävar i ovisshet. Utan tydligt stöd i kursplanen tvingas även lärare läsa mellan raderna och tolka begreppet kritiskt tänkande.

Utifrån sina erfarenheter väljer lärarna i studien att arbeta med kritiskt tänkande på de sätt som de upplever möjliga med en specifik klass inom kursens ramar. Den svenska läraren fokuserar på att fostra elever till medborgare som gör ”goda” val i framtiden.– Den ryska läraren, som eftersträvar narrativ mångfald i historieklassrummet, ser till att elever åtminstone lär sig tolka en och samma uppsättning av fakta olika. Den australiensiska läraren undervisar sina elever i att skapa mening utifrån texter och bilder för att bidra till narrativ mångfald. Dock är det läraren som bestämmer vilka alternativa narrativ får utrymme.
Sammanfattningsvis visar rysk och australiensisk data att motstridiga historiska narrativ existerar i klassrummet, medan svensk data visar på ett enda historiskt narrativ. Det krävs med andra ord en rad förändringar i styrdokumenten och pedagogiska praktiker för att idealen av kritiska elever i historieklassrummet ska bli en verklighet.

Avhandlingen A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment finns publicerad digitalt

Kontakt:

Sergej Ivanov, sergej.ivanov@umu.se, tel. 073-647 16 29

Pressbild

Om disputationen:

Måndagen den 12 december försvarar Sergej Ivanov, i ämnet språkdidaktik, Umeå universitet, sin avhandling A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norra Beteendevetarhuset, Hörsal 1031. Opponent är Professor Rodney Jones, Department of English Language and Applied Linguistics, University of Reading, England.

Redaktör: Per Melander