NYHET
Nivåerna av stresshormoner i kroppen verkar ha samband med både insulinresistens och typ 2-diabetes. Det konstaterar Stina Lindmark i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 24 april.
Nedsatt känslighet för insulin, s.k. insulinresistens, uppträder tidigt i utvecklingen av typ 2-diabetes (tidigare kallad ”åldersdiabetes”). Tillsammans med en sviktande insulinproduktion leder insulinresistensen till sjukdomen, men varför insulinresistens utvecklas är inte fullständigt klarlagt.
I avhandlingen studeras detta närmare genom studier av dels patienter med typ 2-diabetes, dels nära släktingar till dem, släktingar som själva har hög risk att utveckla typ 2-diabetes. Både dessa grupper kännetecknas av insulinresistens. Hos försökspersonerna mättes kroppsfettets fördelning, aktiviteten i det autonoma nervsystemet samt aktiviteten i olika hormonsystem som är associerade med stress. Dessa undersökningar relaterades till graden av insulinresistens och blodsockerkontroll.
Fynden talar för ett samband mellan insulinresistens och bukfettsfördelningen, balansen i det autonoma nervsystemet och nivåerna av olika stress- och fettvävshormoner. Ett komplext och ännu inte helt kartlagt samspel mellan dessa faktorer kan vara av betydelse för uppkomsten av både insulinresistens och typ 2-diabetes men också leda till försämrad blodsockerkontroll vid redan utvecklad diabetes.
Stina Lindmark finns vid enheten för medicin, tel 090-785 2586, e-post: stina.lindmark@medicin.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln Neurohormonal mechanisms in insulin resistance and type 2 diabetes. Svensk titel: Neurohormonella mekanismer vid utveckling av insulinresistens och typ 2-diabetes. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponenet är professor Claes-Göran Östenson, Institutionen för Molekylär Medicin, Karolinska Institutet.
