"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2008-12-04

Arbetslag utgör naven vid framgångsrika skolor

NYHET Rektorer vid framgångsrika skolor beskriver en verksamhet som kretsar kring arbetslagen, där lärarna också är mer delaktiga än vid andra skolor. Conny Björkman har i sin avhandling jämfört rektorers föreställningar om ledarskap, kompetensutveckling och samarbete vid nio av landets 7-9-skolor.

En viktig del i en skolas framgång ligger i att rektorer och lärare gemensamt har en beredskap för och en förmåga att hantera förbättringsprocesser. Conny Björkman vid Umeå universitet och Mittuniversitetet har undersökt rektorers föreställningar om hur ledarskap, kompetensutveckling och samarbete fungerar som skolförbättringskapaciteter i svenska 7-9 skolor.

Han menar att vid framgångsrika skolor är rektorernas föreställningar mer arbetslagsbaserade och involverande än vid andra skolor. I en sådan skola är arbetslagen navet i skolans hela verksamhet, och rektorerna försöker göra lärarna delaktiga på många olika sätt. Ofta finns exempelvis en ledningsgrupp med representanter från arbetslagen, som diskuterar olika förslag innan rektor formellt fattar besluten. 

Rektorer vid framgångsrika skolor menar också att de använder kompetensutveckling som hävstång i förbättringsarbetet för hela skolan. Enligt Conny Björkman används kompetensutvecklingen på ett medvetet och långsiktigt sätt, och bygger på arbetslagens behov för att nå skolans mål för eleverna. Vid mindre framgångsrika skolor beskriver rektorerna kompetensutveckling som mer tillfällig och individuell.

Rektorernas föreställningar om skolornas samarbete med omvärlden, till exempel med det lokala näringslivet, beskrivs som individbaserad. Conny Björkman menar att det externa samarbetet inte sker med arbetslagen som bas, utan via individuella eldsjälar. På en skola låg exempelvis det internationella samarbetet helt nere när ”eldsjälen” var föräldraledig.

I studien ingick rektorer vid fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika 7–9-skolor. En skola rankades som mer framgångsrik om den låg över medelvärdet när det gäller hur eleverna nått läroplanens kunskapsmål och sociala mål, och som mindre framgångsrik om eleverna inte nått upp till något av dessa mål.

Avhandlingen är en del i forskningsprojektet Struktur, Kultur, Ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor?, som är lokaliserat till Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Fredagen den 5 december försvarar Conny Björkman, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, och institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln Internal Capacities for School Improvement – Principals’ views in Swedish secondary schools. Svensk titel: Interna skolförbättringskapaciteter – Rektorers föreställningar i svenska 7–9-skolor. Disputationen äger rum kl. 13.00 i HS 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kauko Hämäläinen, Helsingfors universitet.

För mer information, kontakta:
Conny Björkman,pedagogiska institutionen, Umeå universitet, samt institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet. Telefon: 070-266 5747
E-post: conny.bjorkman@miun.se

E-publicering av avhandling

Redaktör: Camilla Nilsson