Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 maj 2021)

printicon
Publicerad: 22 mar, 2011

Arbetsmiljön avgör om tandläkarstudenter trivs

NYHET Hur nöjda och stressade tandläkarstudenter känner sig beror till stor del på den psykosociala arbetsmiljön. Ingrid Schéle vid Umeå universitet visar också att det finns en föreställning om att kvinnliga studenter ska vara duktigare och ordentligare än sina manliga studiekamrater.

Tandläkarstudenter får, i likhet med läkarstudenter, delta i den kliniska behandlingen av patienter, något som gör att olika arbetsmiljöfrågor kan bli väldigt påtagliga för studenterna. Speciellt för utbildningen är också att allt fler kvinnor utbildar sig till det tidigare klart mansdominerade yrket.

Ingrid Schéle vid Umeå universitet har i sin avhandling intervjuat ett antal tandläkarstudenter i Umeå, och skickat ut en bred arbetsmiljöenkät till omkring 1 100 tandläkarstudenter i hela landet. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön förklarar upp till 70 procent av hur nöjda studenterna är med sin utbildning, och nästan 40 procent av hur stressade de känner sig.

– Det handlar till exempel om vilket stöd man får från lärare och studiekamrater och om det finns möjligheter till medinflytande, men också om hur utbildningen är organiserad och upplagd och hur psykologiskt krävande utbildningen är, säger Ingrid Schéle vid institutionen för psykologi och Genusforskarskolan.

Kvinnor påverkas mycket

Den psykosociala arbetsmiljön visade sig faktiskt vara den enda av undersökta faktorer som tydligt påverkade de kvinnliga studenternas självrapporterade stress, och Ingrid Schéle tolkar resultaten som att kvinnorna på ett annat sätt än männen görs medansvariga för arbetsmiljön.

– I intervjuerna framträder en bild av att kvinnliga tandläkarstudenter förväntas vara duktigare och ordentligare, till exempel ska de kunna svara på frågor från lärarna och plocka undan efter sig när de är färdiga med en patient. Bilden av manliga studenter är att de oftare kan skämta bort sin okunskap och låta tandsköterskorna plocka undan.

Otydligheter stressar männen

Männens stress påverkas lika mycket av arbetsmiljöfaktorer som av deras känslighet för mångtydigheter och oklarheter. Känsligheten kan spela roll exempelvis ifall bedömningskriterierna i utbildningen upplevs som otydliga.

– Det är en ganska vanlig föreställning att manlighet hänger ihop med kontroll eller makt över olika situationer, och utan kontroll kan män ha svårt att få sin mansbild att gå ihop.

Studenter är utsatta

Mycket av den forskning som finns om universitetsstudenters välbefinnande handlar om de unika stressfaktorer som just den gruppen möter, exempelvis risken att förlora studiemedel eller inte klara tentorna och utbildningen. Men utöver det påverkas också studenter mycket av ”vanliga” arbetsmiljöfaktorer, som krav, kontroll och stöd.

– De studenter som känner sig mest stressade och minst nöjda är också de som samtidigt anser att de har sämst arbetsmiljö, både psykosocial och fysisk.

Fakta om disputationen

Fredagen den 25 mars försvarar Ingrid Schéle sin avhandling ”Gendered experiences of work environment – A study of stress and ambiguity among dental students in Sweden”. Svensk titel: Könade upplevelser av arbetsmiljö – En studie av stress och ambiguitet bland tandläkarstudenter i Sverige. Disputationen äger rum kl. 09.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Eva Bejerot, institutionen för psykologi, Stockholms universitet.

För mer information, kontakta:

Ingrid Schéle, institutionen för psykologi och Genusforskarskolan, Umeå universitet Tel: 090-786 7968
E-post: ingrid.schele@psy.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Camilla Bergvall