"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-10-08

Arbetsvillkoren styr ledarskapet

NYHET Ledarskap är ett aktuellt ämne då förändringsarbete inom många företag och förvaltningar är vanligt. I en ny avhandling visar Britt-Inger Keisu vilka förutsättningar som styr en chefs ledarskap på lägre nivå och pekar även på vilka möjligheter dessa chefer har att utöva det så populära värdebaserade ledarskapet.

Intresset och kunskapen kring frågor som berör ledarskap och kön har växt fram sedan 1970-talet. Historiskt har ledarskapsforskningen ofta satt fokus på högre chefers egenskaper och beteende – deras ledarstil och vilken betydelse det har för arbetsorganisationernas framgång. Men på vilket sätt har arbetsvillkoren betydelse för det ledarskap chefer på den lägsta nivån utövar? Och vilken betydelse har könssammansättningen? Hur ser denna chefsgrupps vardagsarbete ut och vilka idealbilder finns?

I sin avhandling visar Britt-Inger Keisu hur de arbetsvillkor som råder i arbetsorganisationer påverkar första linjens chefer, ofta kallade mellanchefer, deras möjligheter att utöva ledarskap och följaktligen vilken typ av ledarstil de har. Analyserna baseras på intervjuer med kvinnor och män i en verkstadsindustri och i en kommunal äldreomsorgsorganisation. Avhandlingen visar att den maskulina könsmärkningen av ledarskap är stark och de beskrivna ledarskapsidealen och ledarskapspraktiken speglar egenskaper och beteenden som i det västerländska samhället vanligen tillskrivs män.

– Trots att både kvinnorna och männen i studien beskriver att de utför ledarskap på ett likvärdigt sätt är deras föreställningar om kön olika där kvinnor och femininitet underordnas män och maskulinitet. Till exempel anses kvinnor som arbetar som chefer vara otydliga, ha svårt att ta beslut och vara känsliga. Män däremot framstår som tydliga, har lätt att fatta beslut och lätt att genomdriva dem, berättar Britt-Inger Keisu.

Ett förbisett område enligt Keisu och som även beskrivs i avhandlingen är chefernas egna arbetsvillkor. De intervjuade cheferna i studien var alla styrda av bestämda direktiv från högre chefer. Deras uppgift var att driva igenom fattade beslut på verkstadsgolvet eller inom äldreomsorgen och de konfronterades med en arbetsgrupp som ofta motsatte sig dessa förändringar. Keisu menar att de intressekonflikter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare på så sätt driver på och förstärker den redan förväntat auktoritära och uppgiftsorienterade ledarstilen.

- Att vara visionär och strateg, som det värdebaserade ledarskapet handlar om, verkar vara anpassat för ett fåtal chefer i dagens arbetsorganisationer, det vill säga, inte för majoriteten av dem som arbetar som chefer. Första linjens chefer befinner sig längre ned i organisationshierarkin – på en operativ nivå – där de, särskilt vid organisationsförändringar, snarare tvingas fatta obekväma beslut, genomdriva förändringar och att peka med hela handen.

Avhandlingens titel – Att peka med hela handen – syftar på att både kvinnornas och männens berättelser i både äldreomsorgen och verkstadsindustrin speglar ideal och utövande av en auktoritär och uppgiftsorienterad ledarstil med rötter i tidig industrialism.

Britt-Inger Keisu (tidigare Olsson) är född och uppvuxen i Gyljen, Överkalix, norrbottens län.

Fredagen den 16 oktober försvarar Britt-Inger Keisu, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln, Att peka med hela handen. Om arbetsvillkor och kön bland första linjens chefer. Engelsk titel: Wearing the Pants. Working Conditions and Gender among First-level Managers. Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Ph D Pia Höök, School of Industrial Engineering and Management, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.

För mer information kontakta: Telefon: 090-7865964, 073 028 26 09
E-post: britt-inger.keisu@soc.umu.se

Läs hela avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov