Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Ärftliga orsaker bakom diabetes i norra Sverige

NYHET Ärftliga orsaker bidrar till risken att utveckla diabetes i norra Sverige, visar Sofia Mayans i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 5 december. Detta är en betydelsefull bekräftelse av tidigare fynd från USA, England och Island och kan bidra till att förklara den högre risken för typ 1-diabetes i Sverige.

De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1-diabetes (10-15%) och typ 2-diabetes (85-90%). Typ 1-diabetes är en s. k. autoimmun process där det egna immunförsvarets celler förstör de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till att personer med typ 1-diabetes måste ta tillskott av insulin för att överleva. Typ 2-diabetes orsakas av en kombination av insulinokänslighet och oförmåga hos beta-cellerna att öka produktionen av insulin för att överkomma insulinokänsligheten. Utvecklingen av typ 2-diabetes är kopplad till övervikt och fetma, i kombination med fysisk inaktivitet och rökning. Många individer med typ 2-diabetes kan klara av sjukdomen genom förbättrade matvanor, viss viktnedgång samt ökad fysisk aktivitet.

Avhandligen bygger på studier av familjer från Norr- och Västerbotten med många fall av typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes. Studierna har visat ett samband mellan typ 2-diabetes och ett område på kromosom 2 samt ett område på kromosom 10. Området på kromosom 2 innehåller genen CAPN10 och ett samband mellan denna gen och typ 2-diabetes har tidigare beskrivits i den amerikansk-mexikanska befolkningen. Området på kromosom 10 innehåller genen TCF7L2 och sambandet mellan typ 2-diabetes och denna gen har tidigare beskrivits i ett samlat material från Island, Danmark och USA. Att de tidigare beskrivna genvarianterna även i norra Sverige har ett samband med typ 2-diabetes stärker hypotesen att variationer i de påvisade generna verkligen påverkar risken att utveckla sjukdomen.

Immunsystemet står under komplex genetisk kontroll och en störning i funktionen av de immunceller som kallas T-lymfocyter är central i utvecklingen av typ 1-diabetes. Proteinet CTLA-4 påverkar lymfocyterna och studier av polymorfier (förändringar) i genen CTLA-4 har visat ett samband med typ 1-diabetes i norra Sverige. CT60 är en polymorfi i CTLA-4-genen och Sofia Mayans har funnit att den variant av CT60 som ökar risken att insjukna i typ 1-diabetes är betydligt vanligare i befolkningen i norra Sverige än i utländska befolkningar, vilket kan bidra till att förklara varför Sverige har det tredje högsta insjuknandet av typ 1-diabetes i världen.

Sofia Mayans är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik. Hon nås på tel. 090-785 44 09 eller e-post sofia.mayans@medbio.umu.se.

Fredag 5 december försvarar Sofia Mayans, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, sin avhandling med titeln ”Genetic Studies of Diabetes in Northern Sweden”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor Outi Vaarala, National Public Health Institute, Finland.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1920
.

Redaktör: Bertil Born