NYHET
Forskare vid Umeå Plant Science Centre visar i en ny studie att det med samma metod som används för att hitta gener bakom människans sjukdomar går att ta reda på exakt vilken ”bokstav” i en gen som gör träd olika. Två till synes likadana aspar skiljer sig i själva verket genetiskt lika mycket från varandra som en människa och en schimpans.
Vi människor tycker kanske att vi är olika varandra, men jämfört med många träd är vi alla väldigt lika. Två aspar – som vi nog tycker ser precis likadana ut – skiljer sig i själva verket genetiskt väldigt mycket från varandra, det är bara det att vi inte är speciellt bra på att se hur de skiljer sig från varandra. Än mindre har det tidigare funnits möjlighet att ta reda på vilka gener, eller rättare sagt vilka varianter av dessa gener, s.k. alleler, som ger träd olika egenskaper. Nu när ett träds fullständiga genuppsättning är kartlagd – ett arbete som avslutades 2006 och där forskare vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) bidrog starkt – går det att använda mycket effektivare metoder för att analysera vad som gör att olika träd av samma art skiljer sig från varandra.
Trädet som blev kartlagt var en jättepoppel men eftersom vår svenska vanliga asp är en väldigt nära släkting fungerar det bra att använda denna kunskap på asp. I senaste numret av tidskriften Genetics visar forskare från UPSC att samma metod (s.k. ”association mapping”) som används för att hitta generna t.ex. bakom våra sjukdomar också går att använda på träd. Precisionen blir dessutom betydligt bättre och det går att i ett ganska litet material lista ut exakt vilken ”bokstav” i genen (kromosomerna och därmed generna består ju av oerhört långa kedjor av baser som förkortas A, G, C och T) som gör träden olika.
Forskarna har studerat när på hösten olika aspar slutar växa och sätter knopp, träd från norra Sverige gör det tidigare än de från södra Sverige eftersom hösten kommer tidigare i norr, och detta och verkar – bland annat – bero på två annorlunda ”bokstäver” i en viss gen (phytochrome B2). Som hos människor är det hos aspar ofta inte bara en gen som styr en egenskap men detta kan vara den gen som har störst effekt. Att precisionen blir mycket bättre i en asp än i människor beror antagligen på att vi i jämförelse med aspar är mycket mer inavlade. Fram tills för cirka 100 år sedan valde vi av förståeliga skäl nästan alltid en partner som var född ”inom gångavstånd” medan pollen från skogsträd kan färdas över kontinenter; t.ex. är pollenprognosen denna vecka för Umeå ”måttliga mängder av björkpollen” trots att inga björkar blommar här än.
Varför är det då viktigt att förstå när på hösten en asp sätter knopp? Träd som inte förstår när hösten börjar klarar nämligen inte vintern men det viktigaste med denna forskning är att den visar hur – förutsatt att alla gener är kartlagda – man hittar genvarianterna bakom olika egenskaper i träd. När så granars eller tallars alla gener hunnit kartläggas, vilket gissningsvis tar fem år till, kommer man att på samma sätt kunna försöka ta fram vilka genvarianter som styr t.ex. vedegenskaper, motståndskraft mot sjukdomar eller tillväxt. Kanske kommer man att om tio år kunna göra ett DNA-test i plantskolan för att se om en granplanta riskerar att drabbas av rotröta när den blir stor.
Artikeln heter ”Nucleotide polymorphism and phenotypic associations within and around the phytochrome B2 locus in european aspen (Populus tremula, Salicaceae)” och författare är Pär K. Ingvarsson, M. Victoria Garcia, Virginia Luquez, David Hall och Stefan Jansson, alla Umeå Universitet.
För ytterligare information, kontakta Pär Ingvarsson, UPSC Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet Email: pelle@wallace.emg.umu.se, Tel: 090-786 7414 eller 070-848 59 77 Stefan Jansson, UPSC, Fysiologisk botanik, Umeå Universitet Email: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se, Tel; 090-786 5354 eller 070-677 23 31
