NYHET I en ny doktorsavhandling har etnologen Angelika Sjöstedt Landén följt arbetet med att omlokalisera en statlig myndighet från Stockholm till Östersund. Myndighetsflytten som studerats ingick i den senaste vågen av omlokaliseringar som skedde 2005 efter försvarets nedläggning av regementen runt om i landet.
Angelika Sjöstedt Landén
Omlokaliseringar av statliga myndigheter har tidigare mest studerats i termer av regionalpolitik och policy. Hur de anställda känt inför att deras arbetsplats blivit förflyttad från en ort till en annan har till stor del förbigåtts i tidigare forskning:
– Väldigt få anställda flyttade med när arbetsplatsen omlokaliserades från Stockholm, även fast de var väldigt dedikerade till sitt jobb. Jag blev nyfiken på varför och har undersökt hur de anställda förhöll sig till den omlokalisering av sin arbetsplats som de själva förväntades genomföra. Omlokaliseringar är en tvingande åtgärd och det är inte svårt att förstå att beslutet förändrade de anställdas framtidsplaner gällande både arbete och övrigt liv.
– Samtidigt var det många andra som fick jobb på de nya lokaliseringsorterna, flyttade dit och började skapa sina framtidsdrömmar, säger Angelika Sjöstedt Landén, som på fredag försvarar sin avhandling Moved by relocation: Professional identification in the decentralisation of public sector jobs in Sweden. (Berörd av omlokalisering: professionell identifikation under flytten av en svensk myndighet)
– Ett av de mest intressanta resultaten i studien är att de Stockholmsanställda som ville följa med till den nya orten kände sig motarbetade. De upplevde att de inte förväntades vilja följa med i flytten. Att vara expert och ha ett högkvalificerat arbete förknippas ofta med storstadsliv och maktcentrum. Att undersöka hur anställda upplevde omlokaliseringsprocessen kan berätta mycket för oss om sociala mönster i svenskt arbetsliv, menar Angelika Sjöstedt Landén.
Det finns en fortsatt stark tro på centralisering i Sverige idag särskilt när det gäller kunskapsintensiva verksamheter. Om kunskapsintensiv arbetsstyrka förknippas starkt med livet i storstaden kan det i förlängningen medverka till större klassklyftor och mellan större och mindre städer och regioner.
– Att tänka nytt kring dessa problem bör innefatta att i grunden ifrågasätta centrum/periferi-tänkandet som organiserande princip och bli medveten om hur centrum och periferi på intet sätt är neutrala beskrivningar. De skapar och återskapar ett kluvet land, menar Angelika Sjöstedt Landén,
Frågor som väckts under arbetets gång är även: kan experter jobba var som helst? Vilka föreställningar och förväntningar om kompetens, ålder, plats och kön villkorade omlokaliseringsarbetet för de anställda? I studien diskuteras hur plats och status blir tätt sammanbundna i flyttprocessen.
Även om omlokaliseringar syftar till att utjämna ojämlikheter mellan lokala arbetsmarknader, är omlokaliseringar i sig en produkt av en samhällsplanering som skapar centrum och periferier. Omlokaliseringar av statliga myndigheter bör därmed inte bara betraktas som fördelningspolitik och distribution av resurser, utan har blivit del av ett kulturellt och socialt gods genom vilket människors professionella status och identiteter skapas och upprätthålls. Studien visar att detta har betydelse för hur den anställde på myndigheten såg på sig själv och sitt arbete och hur denne värderades och betraktades av andra.
Tid och plats för disputation:
Disputationen äger rum vid Umeå universitet, Humanisthuset, hörsal F, kl. 13.15. Fakultetsopponent är docent Oscar Pripp, institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet
Kontaktinformation:
Angelika Sjöstedt Landén, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, tel. 070- 356 65 77, e-post: angelika.sjostedt.landen@kultmed.umu.se
Redaktör: Per Melander