Att kunna läsa innan skolstarten – bra eller dåligt?

Lena Ivarsson har i sitt avhandlingsarbete följt tretton tidiga läsare i en Norrlandskommun från årskurs ett till tre, och bland annat studerat barnens läsförmåga i förhållande till klasskamraterna. I studien delades barnen in i grupperna tidiga läsare, medelgoda läsare och icke-läsare vid skolstarten, och resultaten visar att det finns tydliga skillnader i läsförmåga mellan barnen i början av skoltiden. Enligt Lena Ivarsson utvecklades tidiga läsare mest innan skolstarten, medelgoda läsare i ettan och tvåan, och icke-läsare i tvåan och trean. I slutet av trean tillhörde de tidiga läsarna fortfarande gruppen duktiga läsare, men hade då fått sällskap av mer än hälften av de övriga. Med hänvisning till läroplanen, där det står att varje barn ska få utvecklas i sin egen takt utifrån sin egen förmåga, anser Lena Ivarsson att även de tidiga läsarna skulle ha kunnat utvecklas betydligt mer.

– Vi måste våga låta barn och ungdomar utvecklas i olika takt, och vi måste våga låta dem lära sig olika mycket i olika ämnen. Ett barn som redan är en god läsare kan till exempel få arbeta med mer utmanande texter, eller fördjupa sig inom områden eller ämnen som de är intresserade av, menar Lena Ivarsson.

Hon har också studerat barnens lärandemiljö i hem och skola. Trots att läsförmågan varierar vid skolstarten börjar de flesta lärare ändå med en gemensam bokstavsinlärning, och läslärandet i skolår tre ser i princip likadant ut för de tre grupperna. Lena Ivarsson menar att ett problem för de tidiga läsarna är att ingen vill sticka ut och arbeta med andra uppgifter än klasskompisarna.

– Många finner sig i att arbeta med uppgifter som de kan sedan tidigare. Till exempel sa nästan alla tidiga läsare i studien att de tyckte det var roligt att lära sig bokstäver trots att de redan kunde dem.

Lena Ivarsson menar att problematiken kring tidiga läsares utveckling under de första skolåren även kan föras över till skolbarn som är duktiga i andra skolämnen. Hon vill gärna få igång en diskussion om hur dessa barn ska bemötas i skolan, och hur vi ska underlätta deras utveckling.

– En del barn behöver aldrig göra några läxor, utan klarar av uppgifter och prov i alla fall. Kanske stöter de på motstånd först i högstadiet, och då kan en dåligt utvecklad studieteknik leda till att de helt enkelt ger upp, eller blir utåtagerande och tycker skolan är tråkig.

Lena Ivarsson har också studerat aktiviteter hemma hos tidiga läsare, som kan antas vara av betydelse för deras gynnsamma läsutveckling. Hon visar att barnens läslärande utgår från barnets eget intresse och motivation, och att föräldrar och äldre syskon fungerar som goda läsförebilder. Förutom att stötta och handleda sina barn samtalar de med dem om allt möjligt som händer och sker runt omkring dem. Viktigt i detta, anser Lena Ivarsson, är att lärandet i hemmet tar sin utgångspunkt i barnets eget intresse och motivation.

Fredagen den 28 november försvarar Lena Ivarsson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, samt institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln Att kunna läsa innan skolstarten – läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Monica Reichenberg, Göteborgs universitet.  

Kontaktperson:

Lena Ivarsson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, samt institutionen för utbildningsvetenskap, MittuniversitetetTelefon: 0611-860 44, 076-821 06 90
E-post: lena.ivarsson@miun.se

Redaktör: Camilla Bergvall