Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 06 okt, 2009

Att mäta kvalitet med siffror

NYHET "Publish or perish" var ett uttryck i den akademiska världen redan på 1970-talet. Men från och med i år så ligger det mer sanning i det än tidigare. Uttrycket har till och med fått en svensk översättning, "publicera eller pulveriseras".

De konkurrensutsatta fakultetsmedlen fördelas efter olika kvalitetsindikatorer. Den mest omdiskuterade indikatorn är bibliometrin. Bibliometri betyder egentligen att mäta och räkna böcker men det handlar snarare om att räkna vetenskapliga artiklar och mäta deras kvalitet.

Bibliometriska system kan se ut på olika sätt, men i det här fallet har man bestämt att en artikel räknas om den publiceras i någon av de tidskrifter som finns med i databasen Web of Science. Sedan mäter man artikelns genomslagskraft genom att räkna hur många gånger den citeras av andra forskare.

Att räkna citeringarna är viktigt eftersom det hindrar forskare från att kompromissa med kvaliteten för kvantitetens skull, menar Ulf Sandström, bibliometriker vid Linköpings universitet som designat det nya systemet.
– Sverige är ett av de första länderna i världen med att använda citeringar på det här sättet. Kombinationen av att räkna citeringar och publikationer gör att systemet är mycket svårt att manipulera. Vi löper inte risken att forskare ska börja tokpublicera sig i lågciterade eller lågstatus-tidskrifter säger han.

Godtycklig bedömning

Web of Science är en databas som drivs av det börsnoterade företaget Thomson Reuters. Där finns 10 000 vetenskapliga tidskrifter tillgängliga. Olle Persson, bibliometriker och sociolog på Umeå universitet, tycker att det är problematiskt att detta företag får avgöra vad som räknas som god forskning.
– Det är godtyckligt vad som kommer med, till exempel är norsk Historisk tidsskrift med men inte svensk Historisk tidskrift. Det är dock framför allt konstigt att svenska regeringen säger att forskare ska skriva endast det som publiceras i de tidskrifter som ett kommersiellt företag har valt ut.

Föredrar norsk modell

Olle Persson hade föredragit den norska modellen. Där har forskarna själva större inflytande över vad som räknas som vetenskaplig kvalitet.

De norska forskarna har delat in tidskrifter och förlag i två grupper. Grupp två ger mer pengar och grupp ett mindre. Indelningen görs utifrån vilka tidskrifter och förlag som forskarna anser hålla den högsta kvaliteten. Genom att göra på det sättet lyckas man även täcka in mer av den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen.

Ett annat skäl till att många humanister uppskattar det norska systemet är att böcker räknas. I det svenska systemet förblir böckerna helt osynliga även om det ligger mer arbete bakom en bok än bakom en artikel.

Ulf Sandström är medveten om kritiken. Men han tycker att den är överdriven.
– Forskare behöver inte avstå från att skriva böcker för att skriva artiklar. Det är fullt möjligt att publicera bokens kapitel som artiklar, sedan översätta dem till svenska och sätta samman dem till en bok. Det skulle till och med leda till att böckerna blev bättre eftersom publiceringen alltid föregås av att en expertgrupp granskar texten.

Redaktör: Evelina Fredriksson