Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 21 feb, 2019

Att skriva för att påverka – eller förändra sig själv

NYHET Varför ska man skriva skönlitterärt? Och hur ska en god skribent vara? I avhandlingen Skrivande och blivande undersöker litteraturvetaren Sofia Pulls vilka motiv som handböcker och läromedel i skrivande presenterar. Hon får syn på flera förändringar från slutet av 1970-talet fram till i dag: från att skrivandet i handböckerna beskrivs som ett sätt att påverka samhället, till ett sätt att uppnå personlig framgång och förändra sig själv.

I avhandlingen analyseras ett trettiotal läromedel och handböcker för skönlitterärt skrivande publicerade i Sverige åren 1979–2015. Medan 1980-talets handböcker antar att skribenten drivs av en vilja att förändra samhället, framhålls under 1990-talet kärleken till litteraturen, och en vilja att påverka densamma, som den viktigaste faktorn. Även om viljan att skriva återkommande förknippas med en önskan om att förändra, så är föreställningarna om vad som ska förändras alltså skiftande över tid.

– Många drömmer ju om att skriva skönlitterärt. Men skrivandet, som det framträder i handböckerna och läromedlen som jag undersökt, blir med årens gång allt mer individualiserat, säger Sofia Pulls.

– Dagens handböcker är riktade till en skribent som framför allt vill slå igenom på bokmarknaden, eller förbättra sitt mående, genom att skriva. Samma tendens märks på sätt och vis i läromedlen, där skrivandet efterhand framställs som något som först och främst ska komma den enskilda individen till nytta på arbetsmarknaden.

En egen röst

Genom att undersöka olika upplagor av ett gymnasieläromedel visar avhandlingen även att det skönlitterära skrivandet, som hade en självklar plats i läromedlet på 80-talet, nästintill har försvunnit på 2010-talet. Samtidigt kan man se att antalet utgivna handböcker för skönlitterärt skrivande har ökat kraftigt från 1980-talet fram till idag. Samtliga handböcker betonar vikten av att i skrivandet utgå från egna erfarenheter och försöka finna sin egen röst.

– Men vare sig handböcker eller läromedel förklarar egentligen vad en egen röst i skrivandet innebär, eller hur man ska göra för att hitta den. Däremot är de överens om att denna röst eller erfarenhet, som jag kallar det egna, behövs för att skrivandet ska lyckas.

I avhandlingen visas även hur skrivandet påverkar eller skapar skribenten. Först finns bara ett tomt ark, men när orden framträder på papperet, framträder samtidigt en skribent. Att skriva är således både ett skapande och ett blivande.

Avhandlingen Skrivande och blivande. Konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979–2015 finns publicerad digitalt.

Pressbild

Kontakt:

Sofia Pulls, sofia.pulls@umu.se, tel: 090-786 57 97, 070-7989203.

Om disputationen:

Fredag 1 mars försvarar Sofia Pulls i ämnet litteraturvetetnskap sin avhandling Skrivande och blivande. Konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979–2015.

Disputationen äger rum kl.13.15, i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet.