Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 10 jun, 2015

Även plantarissenan är inblandad vid kroniska hälsenesmärtor

NYHET Kroniska smärtor i hälsenan drabbar många idrottare och motionärer. Förklaringen till smärtorna sitter dock inte alltid i själva hälsenan, akillessenan, utan kan ligga i den närliggande plantarissenan. Det visar Christoph Spang i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet, den 12 juni.

Kronisk smärta i hälsenan (akillessenan), så kallad Akilles tendinopati, som drabbar många elitidrottare och motionärer, orsakas ofta av hög belastning på muskulatur och senor runt fotleden, exempelvis vid hopp och intervallträning. Trots omfattande forskning är mekanismerna bakom problemen fortfarande relativt oklara och därmed finns det inte heller några riktigt bra behandlingsmetoder. Studier av patienter med kroniska smärtor i hälsenan har dock visat att många har en förtjockad plantarissena, som sitter i nära anslutning till akillessenan, vilket leder till att akillessenan påverkas.

Christoph Spang och hans kollegor har studerat drabbade plantarissenor och funnit att de har samma typ av degenerativa förändringar som finns hos akillessenor när de har drabbats av tendinopati. Med anledning av resultaten drar Christoph Spang slutsatsen att många patienter som har problem med hälsenan både har akillestendinopati och plantaristendinopati. Studierna visar också att bindväven mellan akilles- och plantarissenorna innehåller flera nervstrukturer och blodkärl, som kan vara inblandade vid dessa problem.

– Även om det ännu saknas fullt utvärderade behandlingsmetoder har kirurgisk behandling där man tar bort plantarissenan visat lovande resultat. I många fall har man lyckats förbättra hälsenestrukturen och åstadkomma minskade problem med smärta. Detta stärker vår uppfattning om att det vid hälseneproblem finns en störning mellan dessa båda senor, säger Christoph Spang.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Christoph Spang är ursprungligen från Würzburg, Tyskland, och har en magisterexamen i biologi och idrottsvetenskap. Han kom till Umeå 2010 för att studera neuropeptider och fortsatte 2012 med sina doktorandstudier vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Christoph SpangTelefon: 090-786 57 90, 072-572 56 41
E-post: christoph.spang@umu.se

Akilles och plantarissenorna ligger mycket nära varandra. Rutan i bilden visar degenerativa vävnadsförändringar i de båda senorna och en vävnad mellan dessa två som är mycket nerv- och blodkärlsrikt. (Spang et al., J Musculoskelet Neuronal Interact 2015; 15(2):197-206).
Akilles och plantarissenorna ligger mycket nära varandra. Rutan i bilden visar degenerativa vävnadsförändringar i de båda senorna och en vävnad mellan dessa två som är mycket nerv- och blodkärlsrikt. (Spang et al., J Musculoskelet Neuronal Interact 2015; 15(2):197-206).

Om disputationen

Fredagen den 12 juni försvarar Christoph Spang, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), sin avhandling med titeln: Plantarissenan i relation till akillessenan vid mittportions akilles tendinopathi - studier av morfologi, innervering och signalsubstanser. (Eng. titel: The plantaris tendon in relation to the Achilles tendon in midportion Achilles tendinopathy - Studies on morphology, innervation and signalling substances). Opponent: Karim Khan, professor, Department of family practice, University of British Columbia, Vancouver, Canada. Huvudhandledare: Sture Forsgren.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i BiA201, Biologihuset, Umeå universitet.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz