Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 sep, 2021

Avhandling: Äldre trivs i trygghetsboende trots sämre hälsa

NYHET Äldre som bor i trygghetsboende har sämre hälsa, lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet än äldre i eget boende. Trots det rapporterade boende i trygghetsboende högre nivå av trivsel. Det visar en ny avhandling vid Institutionen för omvårdnad.

Text: Ola NIlsson

– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboende trots sämre hälsa, lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, säger Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet.

finns faktorer som främjar trivseln

Trygghetsboende som boendeform etablerades i Sverige omkring 2008. Det är en boendeform som riktar sig till äldre som känner sig socialt isolerade, oroliga eller otrygga hemma. Tanken är att det ska vara en form av eget boende som ska erbjuda de boende ökade möjligheter till social samvaro och tillgängliga utrymmen, men utan hälso-och sjukvårdstjänster.

Outforskat område

Trots framväxten av dessa trygghetsboenden i Sverige, har det funnits begränsat vetenskapligt kunskapsunderlag kring de äldre personer som lever i trygghetsboenden, speciellt gällande de boendes hälsa, välbefinnande och trivsel. Laura Corneliusson, doktorand har i sina studier fokuserat på just detta outforskade område.

Trivsel i trygghetsboende verkar kunna påverkas av samspelet mellan olika faktorer till exempel hälsa, de tjänster som erbjuds, upplevelserna av den sociala miljön och det upplevda stödet. I intervjuer med äldre i trygghetsboende framkom flera olika faktorer som påverkade trivsel både positivt och negativt inom trygghetsboende.

Några av de faktorer som bedömdes påverka trivsel positivt var en positiv attityd, autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat, en tillgänglig, trevlig och lugn miljö, att bo nära service och kollektivtrafik, möjlighet till aktiviteter tillsammans med andra samt tillgång till särskilda platser för social interaktion. Faktorer som bedömdes motverka trivsel var försämrad hälsa, ouppfyllda förväntningar, oro för försämrad hälsa hos grannar, opraktisk, oinspirerande och osäker miljö, svårtillgänglig service, att inte bli lyssnad på samt hög hyra.

Mer hemtjänst

Vidare verkar det finnas såväl en önskan som ett potentiellt behov av vårdrelaterat stöd bland de som bor i trygghetsboende. Detta baserat på resultat som visade att de som bodde i trygghetsboende inte bara hade sämre hälsa, lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet, utan de fick också i genomsnitt fler hemtjänsttimmar jämfört med de i eget ordinärt boende.

Antalet personer som fick hemtjänst var också fler i trygghetsboende jämfört med eget boende. Därtill hade en högre andel äldre i trygghetsboende flyttat till ett särskilt boende eller avlidit under en treårsperiod jämfört med de i eget boende.

– Trygghetsboenden skulle kunna förbättras genom åtgärder för att stödja de boendes hälsa och trivsel ytterligare genom att till exempel erbjuda de som bor i trygghetsboende mer hälso- och sjukvårdsrelaterat stöd samt information om olika former av tillgängligt stöd, säger Laura Corneliusson.

Avhandlingen bygger på data från två datainsamlingar samt registerdata. Den första datainsamlingen, en enkätstudie kallad Tygghetsboendestudien, ägde rum mellan oktober 2016 och januari 2017 och bestod av enkäter som skickades till boende i trygghetsboende samt en matchad kontrollgrupp. Matchningskriterierna var ålder, kön och boendekommun. Urvalet för enkätstudien bestod av 3805 individer: 1955 individer i trygghetsboende och 1850 individer i eget boende. Den andra datainsamlingen ägde rum mellan april 2019 och januari 2020, och bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden som hade deltagit i enkätstudien. Denna datainsamling bestod av totalt sju gruppintervjuer, med ett urval av 38 personer som lever i trygghetsboende.

Laura Corneliusson är utbildad till socionom vid Metropolia yrkeshögskola i Helsingfors, och har en masters i socialt arbete och mänskliga rättigheter från Göteborgs Universitet.