NYHET Det behövs förbättringar av den energi och näring som ges till barn med medfött hjärtfel och barn som fötts för tidigt med mycket låg födelsevikt. Förbättringen behövs under hela uppväxten, från spädbarnstid till tonår. Det visas i en ny avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap
Lena Hansson, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap
BildEdelphotoLena Hansson redovisar i sin avhandling att energi-och proteinintaget minskade efter begränsning av vätskeintaget i samband med diagnos hos barn som fötts för tidigt med mycket låg födelsevikt och med ett öppetstående fosterkärl. I en annan grupp av fullgångna spädbarn med komplexa medfödda hjärtfel var energi-och näringsintaget otillräckligt trots berikning med extra fett och protein. Detta antyder att i båda spädbarngrupperna, för tidigt födda och komplexa hjärtfel, var energi-och näringsintaget otillräckligt och ledde inte till förväntad tillväxt.
Vidare fann man att tillväxten hos barnen med komplexa medfödda hjärtfel hade normaliserats vid nio års ålder. Det indikerar en upphämtning av vikt och längd i den grupp av barn med komplexa medfödda hjärtfel som studerades under spädbarnstiden. Det gick även att se ogynnsamt högre nivåer av bukfett hos nioåringarna jämfört med friska jämnåriga. En högre mängd bukfett anses vara en av många riskfaktorer för senare hjärt-kärlsjukdom. Högre nivåer av bukfett noterades även i studien av 44 barn och ungdomar med enkammarhjärta. Där fann man även lägre nivåer av muskelmassa. Man fann även hos samma patientgrupp otillräckliga nivåer av D-vitamin, men kunde inte påvisa något samband mellan detta fynd och muskelmassa eller prover avseende leverfunktion.
Antalet medverkande barn-och ungdomar i studierna är förhållandevis litet, varför man bör vara försiktig med att dra generella slutsatser.
Sammanfattningsvis påverkar ett otillräckligt energi- och näringsintag tillväxten, detta inkluderar både barn med komplexa medfödda hjärtfel och för tidigt födda barn med mycket låg födelsevikt med öppetstående fosterkärl. Förbättringar av den energi och näring som ges till barn vars hjärta är påverkat bör prioriteras för att främja god tillväxt och stärka kostens kvalitét från spädbarnsålder till tonårstid. Dessa åtgärder kan ytterligare motverka senare hälsorisker. Fortsatt forskning i större studier behövs för att bekräfta resultaten och på sikt bidra till att förbättra hälsotillståndet hos dessa patientgrupper.
Avhandlingen bygger på fyra observationsstudier där studiedeltagarna har olika hjärtåkommor. Data om intag av energi och näringsämnen hämtades från sjukhusjournaler, från 3-dagars matdagböcker eller från frekvensformulär om matintag. Vidare utfördes kroppsmätningar och röntgenundersökningar (DXA) och venösa blodprover analyserades.
Lena Hansson är legitimerad dietist sedan snart 30 år, specialist inom pediatrik. Hon arbetar på Barn -och ungdomscenter på Norrlands universitetssjukhus.
Lena Hansson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar rredag 4 december kl. 9.00 sin avhandling När barnets hjärta är sjukt: Påverkan på näring, tillväxt och kroppssammansättning från spädbarnstid till tonår. Fakultetsopponent Tanis Fenton, Calgary, Kanada. Huvudhandledare Annika Rydberg.
