Avhandling: Egen hud bra vid reparation av bråck på magen

De kirurgiska metoder som används för att behandla gigantiska ärrbråck och stomibråck är förenade med stor risk för komplikationer. Resultaten i Viktor Holmdahls avhandling visar att autolog fullhud, det vill säga egen hud i full tjocklek, som förstärkning av bukväggen kan vara ett alternativ till de syntetiska nät som används idag vid reparation av denna typ av bråck.

Ärrbråck är en form av bukväggsbråck som uppstår i ärr efter tidigare bukkirurgi och kan utvecklas till att bli gigantiska. Sådana gigantiska ärrbråck kan vara mycket besvärande för den drabbade och utgör en kirurgisk utmaning vid reparation. De behandlingsmetoder som finns idag är förenade med stor risk för komplikationer och recidiv.

Stomibråck är en annan typ av bukväggsbråck som uppstår i anslutning till en stomi. De är mycket vanliga och kan i vissa fall ge upphov till så mycket besvär att en kirurgisk reparation är nödvändig. Vissa av komplikationerna som ses vid dessa komplexa bukväggsbråck är kopplade till införandet av de syntetiska nät som används som förstärkning av bukväggen.

Genom att återintroducera autolog fullhud, hud i full tjocklek som tas från en annan del av den egna kroppen, som förstärkningsmaterial vill Viktor Holmdahl och kollegor undersöka om man kan erbjuda ett säkrare alternativ. Autolog fullhud användes i början av 1900-talet, men efter introduktion av moderna syntetiska material i mitten av 1900-talet minskade dess användning påtagligt. På grund av de problem som uppdagats vid reparation av dessa komplexa bråck så är forskarnas bedömning att en återintroduktion av detta förstärkningsmaterial är av värde.

I avhandlingen presenteras resultat från en randomiserad kontrollerad studie där autolog fullhud som förstärkningsmaterial jämförs med konventionellt syntetiskt nät vid reparation av gigantiska ärrbråck. Vid en ettårsuppföljning och en långtidsuppföljning noterades inga signifikanta skillnader vad gäller bland annat förekomst av recidiv, bukväggsstyrka och livskvalitet. Totalt 52 patienter med gigantiska ärrbråck som opererats ingick i studien.

Vid reparation av stomibråck appliceras oftast förstärkningsmaterialet på insidan av bukväggen. Vid tidigare användning av autolog fullhud vid bråckkirurgi, har huden placerats inuti själva bukväggen. Innan man kan applicera hud på insidan av bukväggen krävs förstudier. Som led i dessa förstudier presenteras i denna avhandling laboratorieförsök där hudens mekaniska egenskaper undersöks. Där visar sig huden ha egenskaper lämpliga för ändamålet. Med kunskap från tidigare genomförda djurförsök kunde man därför gå vidare med utvecklandet av en metod att testa på människor.

Ett av delarbetena i avhandlingen presenterar metodutvecklingen av en metod för att reparera stomibråck med autolog fullhud, samt resultaten från fyra pilotoperationer. Metoden visar sig vara tekniskt genomförbar och utan några metodrelaterade komplikationer. För att till fullo utvärdera denna nya metod krävs mer storskaliga försök, och grunden till detta läggs i ett studieprotokoll för en randomiserad kontrollerad studie som också presenteras i avhandlingen.

Sammanfattningsvis redovisas i denna avhandling moderna applikationer av en äldre och till stora delar bortglömd kirurgisk teknik. Resultaten tyder på att användningen av autolog fullhud kan ha en plats i behandlingen av gigantiska ärrbråck, och i en framtida studie kommer dess potential för användning vid reparation av stomibråck att utvärderas.

Viktor Holmdahl arbetar som ST-läkare på kirurgkliniken i Sunderbyn, Luleå.

Autolog fullhud vid hudtransplantation från en kroppsdel till en annan.

BildViktor Holmdahl