NYHET Ungdomar vill inte själva beskriva negativa händelser i sociala medier som mobbning, även när det är vad det faktiskt ser ut som för en vuxen betraktare. Det visar Åsa Björk i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Syftet med min avhandling är att skapa en djupare förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv är viktiga bidrag till det, säger Åsa Björk.
I sin avhandling vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet har Åsa Björk genomfört intervjuer med 32 ungdomar i åldern 13-15 år. Frågeställningar i intervjuerna har bland annat varit hur ungdomarna etablerar, upprätthåller och avslutar olika sorters relationer på nätet, vad ungdomarna berättar om sin identitet i sociala medier och vilka negativa handlingar som förekommer och hur ungdomarna hanterar dem.
I studien framgår att ungdomarna nästan hela tiden omges av sociala medier. Olika medieformer används som överlappar varandra. När ungdomarna interagerar mellan dessa sociala världar suddas gränser ut; exempelvis gränserna mellan tid och rum, mellan kropp och själ, mellan privat och publik och mellan synlig och osynlig.
Ungdomarnas berättelser visar att deras erfarenheter av social interaktion kan handla om i princip vilken aktivitet som helst när som helst. De samspelar med individer i sin närhet och med en global publik. Att delta i sociala medier påverkar den sociala statusen och därför vill de inte vara utanför den kontexten. I en viss situation används något som kan beskrivas som handlingsutrymme i sociala medier till att markera vänskap mellan individer. I andra situationer vill de markera avstånd. I de situationerna kan individer användas som redskap i processen.
I berättelserna framkommer att ungdomarna skapar olika kriterier, normer och regler för den sociala samvaron i gruppen. De använder varandra som verktyg för att visa vem som är innesluten i gruppen genom uteslutning. Uteslutning kan skapa en större sammanhållning i den mindre gruppen genom att andra som inte är närvarande används som samtalsämne.
Negativa handlingar kan bestå av att någon ”hatar på” en individ, vilket förstås kan te sig kränkande. Men om den personen ger igen och fortsätter att argumentera emot kan det även förstås som ett drama som utspelar sig i sociala medier mellan två eller flera aktörer och iför en publik.
– Ett drama mellan individer kan å ena sidan upplevas som både förskräckligt och roligt och sociala medier kan fungera som en scen med aktörer och med åskådare, säger Åsa Björk.
Genom interaktion lär sig ungdomar om sig själva och andra. De lär sig också att valet av självpresentation får betydelse för hur de uppfattas av andra. Flickorna och pojkarna i studien är överens om hur flick- respektive pojkbilder ser ut. Pojkar irriterar sig i högre grad än flickor på vilken typ av bilder flickor publicerar.
Åsa Björk är uppvuxen på Alnö utanför Sundsvall.
Åsa BjörkInstitutionen för tillämpad utbildningsvetenskapTelefon: 090-786 93 75Mobil: 070-525 74 99E-post: asa.bjork@umu.se
Foto: Mattias Pettersson
Åsa Björk, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap försvarar fredag 15 december kl. 10.00-12.00 sin doktorsavhandling Drama, hat och vänskap Om ungdomars interaktioner i sociala medier. Fakultetsopponent: Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst. Plats: Naturvetarhuset sal 320, Umeå universitet.
Foto huvudbild: Mostphotos
Redaktör: Ola Nilsson