Avhandling visar att hjärnblödning blivit ännu ovanligare efter hjärtinfarkt

Anna Graipe, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildUlf Graipe

I sin avhandling har Anna Graipe studerat utveckling av blödningar som komplikation till behandling av hjärtinfarkt under perioden 1998 –2017. Det visade sig att allvarlig blödning, definierad som blödning som kräver sjukhusinläggning, efter hjärtinfarkt är relativt vanligt, framför allt hos äldre patienter. Det vanligaste är blödningar i magen och 16 procent fick en ytterligare blödning efter den första.

Däremot gick det att under den studerade perioden se en signifikant nedgång i hjärnblödning i akutskedet. Denna nedgång har skett parallellt med att förstavalsbehandlingen vid hjärtinfarkt har blivit ballongvidgning istället för trombolys.

– Resultaten bekräftar fördelarna med ballongvidgning som behandling, säger Anna Graipe

Vid hjärtinfarkt med totalstopp i hjärtats kranskärl gav man tidigare primärt trombolys, läkemedel för att akut lösa upp proppen. På senare tid har man istället i stor utsträckning gått över till PCI, så kallad ballongvidgning. Det innebär att man via armen eller ljumsken går in med en sond och vidgar kranskärlet

Trots en markant ökad användningen av trombocythämmare, det vill säga läkemedel som minskar att blodplättarna bildar en propp, ökade inte förekomsten av hjärnblödning inom ett år efter hjärtinfarkt under åren 1998 – 2010.Trombocythämmare löser till skillnad från trombolysläkemedel inte upp den befintliga proppen, utan ges främst i förebyggande syfte för att det inte ska uppstå fler proppar.

Inte heller innebar skiftet till den mer potenta trombocythämmaren ticagrelor ökad förekomst av hjärnblödning i hjärtinfarktpopulationen.

– Förbättrad klinisk bedömning av riskfaktorer och samsjuklighet och rätt val av behandlingsstrategi kan vara en förklaring. En annan kan vara att vi med åren blivit bättre på att behandla högt blodtryck, vilket i sin tur kan ha motverkat uppgången av hjärnblödning, säger Anna Graipe.

I avhandlingen har risken för hjärnblödning efter hjärtinfarkt och dess riskfaktorer undersökts med hjälp av data från hjärtintensivvårdsregistret RIKS-HIA och det nationella patientdataregistret under åren 1998-2013. I studie IV användes data från den populationsbaserade kohortstudien NAILED-ACS under åren 2010-2014 med uppföljning tom 2017. Diagnoser för allvarlig blödning söktes i patientregistret och alla blödningsdiagnoserna verifierades genom journalgranskning.

Anna Graipe är överläkare på kardiologsektionen, medicinkliniken Östersunds sjukhus.