Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 nov, 2021

Avhandling: Ökad självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar

NYHET Niondeklassare rapporterade signifikant högre nivåer av självskattade symtom på depressivitet och ångest 2014 än 1981. Det visar en avhandling vid Umeå universitet med en enkät bland niondeklassare i Luleå. Det går dock inte att säkert säga om det handlar om en verklig ökning eller om det speglar en ändrad inställning till att själv berätta om psykiska problem.

Text: Ola Nilsson

– Ökningen är statistiskt signifikant och stämmer med tidigare studier. Det finns flera faktorer i hur samhället har förändrats som kan förklara en ökad psykisk ohälsa bland unga, men det är ändå viktigt att tolka siffrorna med viss försiktighet. Det går inte att säkert säga om ökningen delvis kan förklaras med att ungdomar uppfattar samma frågor olika 2014 jämfört med 1981 och därför svarar annorlunda, säger Ida Blomqvist, doktorand i barn- och ungdomspsykiatri vid Umeå universitet.

tolka med viss försiktighet

Samtliga niondeklassare i Luleå kommun fick svara på enkäten 1981 respektive 2014. Resultatet var att elevernas egen skattning av så kallade internaliserade psykiska symtom, som ångest och depressiva symtom, ökade för både pojkar och flickor, men ökningen var särskilt stor bland flickorna. Däremot skattade både flickor och pojkar mindre utåtagerande symtom, det vill säga uppförandeproblem, 2014 än 1981. Den tidigare skillnaden mellan pojkar och flickor i uppförandeproblem hade också försvunnit. Enkäterna var likadana vid båda tillfällena och svarsfrekvensen var mycket hög.

Olika skattningsskalor

I sin avhandling har Ida Blomqvist studerat skattningsskalor för självrapporterad psykisk ohälsa. Ett problem är att det inom barn- och ungdomspsykiatrin används ett stort antal olika skattningsskalor, varav vissa inte är utvärderade för svenska förhållanden eller är direkta översättningar av vuxenversioner utan åldersanpassning.

Ida Blomqvist har i arbetet med avhandlingen utvärderat skattningsskalan RADS-2 och frågebanker från PROMIS hos svenska ungdomar. RADS-2, Reynolds Adolescent Depression Scale second edition, är i avhandlingen utvärderad med klassisk testteori. RADS-2 används för att mäta allvarlighetsgrad av depression. Skalan används internationellt men finns ännu inte validerad på svenska. Avhandlingen visade att RADS-2 fungerar väl för skattning av depressiva symtom hos svenska skolungdomar.

Datorstyrt testande

Den andra typen är PROMIS, Patient-Reported Outcomes Measurement Information System,  utvecklat för att avancera och förbättra skattningsskalor. Då frågebankerna utvärderas med modern testteori är de mer generaliserbara mellan olika grupper än klassisk testteori. De kan också användas med datorstyrt testande vilket har fördelen att hålla ned antalet frågor som samma person svarar på, genom att svaret på en fråga styr nästkommande frågor. I avhandlingen har åtta PROMIS-självskattningsskalor översatts och två av dem, ångest- och depressions symtom och utvärderats och fungerat bra vid utvärdering hos en grupp ungdomar från både skolor och barn- och ungdomspsykiatrin.

– I arbetet med avhandlingen har vikten av tillförlitliga självskattningsskalor blivit tydlig. Med rätt skalor kan man få säkrare diagnostik och därmed bättre behandling av psykisk ohälsa bland unga, säger Ida Blomqvist.

Ida Blomqvist är uppväxt i Örnsköldsvik och ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Om disputationen

Ida Blomqvist, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 19 november kl. 9.00 sin avhandling Psykisk ohälsa hos ungdomar - tidstrender och validering av självskattningsskalor. Opponent Lotte Haverman, Amsterdams universitet, Nederländerna. Huvudhandledare Eva Henje. Plats: Bergasalen, målpunkt Q0, Norrlands universitetssjukhus. Via zoom: https://umu.zoom.us/j/62630114912

Kontakt

Ida Blomqvist
Forskarstuderande
E-post
E-post