Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 jun, 2021

Avhandling om medikalisering av barnafödande ur genusperspektiv

NYHET Allt fler som föder barn gör det med medicinska interventioner som igångsättning av förlossning, värkstimulerande medel, ryggbedövning eller kejsarsnitt. I en ny avhandling analyseras konsekvenserna av denna medikalisering av barnafödandet för de födande kvinnorna och för barnmorskorna.

Text: Ola Nilsson

– Avhandlingen kan med sitt genuskritiska perspektiv bidra till att tydliggöra hur födande kvinnor och barnmorskor anpassar sig till en medikaliserad förlossningsvård som inte alltid gynnar dem, säger Agneta Westergren, doktorand vid Umeå universitet.

Studierna i avhandlingen visade att kvinnor med förlossningsplaner i första hand önskade en naturlig förlossning med främst icke-medicinsk smärtlindring, men att särskilt förstföderskor använde mer medicinsk smärtlindring än de tänkt.

Det visade sig också att det stora flertalet, 93,6 procent, av förstföderskor med förlossningsplan hade någon form av intervention under sin förlossning, till exempel igångsättning, värkstimulerande dropp, eller inre fosterövervakning. Det var ingen större skillnad på användandet av smärtlindring, antal interventioner eller nöjdhet beroende på om kvinnan hade skrivit en förlossningsplan eller inte.

Förstföderskor överlag använde mer smärtlindring, hade fler interventioner men var något mindre nöjda jämfört med omföderskor. De skriftliga utvärderingarna som gjordes inom 48 timmar efter förlossningen visade att det kvinnorna var mest nöjda med var stödet från barnmorskan.

Med en genusteoretisk förståelse gjordes tolkningen att föreställningar om genus och egenskaper kopplade till femininitet påverkade utvärderingarna, där kvinnor var tacksamma och förstående och förminskade sina egna känslor och behov, trots att många inte fått den förlossningsupplevelse eller det stöd de förväntat sig. Studierna visade vidare att barnmorskornas ideal om födandet som en naturlig och normal process och om hur de ville stötta de födande kvinnorna påverkades av låg bemanning och ett effektivitetstänk i organisationen. För barnmorskornas del kunde det leda till frustration, stress och dåligt samvete när de försökte tillgodose både de födande kvinnornas och organisationens behov, samt stötta sina kollegor.

Förlossningsvården i Sverige är bland de bästa i världen avseende den låga mödra- och spädbarnsdödligheten, men det är viktigt att även väga in de existentiella och emotionella aspekterna av födandet, då kvinnors förlossningsupplevelser är något de minns resten av livet.

– För en förlossningsvård på kvinnors villkor bör kvinnocentrerad vård eftersträvas, där kvinnor kan göra informerade val och barnmorskor får utrymme att arbeta enligt den evidens för trygg och säker förlossning som finns, säger Agneta Westergren.

Agneta Westergren är född i Lycksele, uppvuxen i Addis Abeba, Etiopien, och i Vindeln. Hon har arbetat som barnmorska på BB och Förlossningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Om disputationen

Agneta Westergren, Institutionen för omvårdnad, försvarar fredag 11 juni kl. 9.00 sin avhandling Bristfälliga kroppar och rådiga ingrepp. Kvinnor, barnmorskor och medikaliseringen av barnafödandet ur ett genusperspektiv. Fakultetsopponent Ingela Lundgren, Sahlgrenska akademin, Göteborg. Huvudhandledare Monica Christianson. Plats: Aula Biologica. Disputationen kan även följas digitalt  https://umu.zoom.us/j/64218195656?pwd=aXo4dnN1VEliMkZVSzE4Y2xDYjdaQT09 Lösenord: 123456

Kontakt

Agneta Westergren
Forskningsassistent
E-post
E-post
Telefon
090-786 91 32