Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 31 maj, 2021

Avhandling om ungas psykiska hälsa och fritid på landsbygden

NYHET Ungas fritid och föreningsengagemang är viktiga faktorer för den psykiska hälsan men fritidsaktiviteter kan samtidigt också vara stressande och bidra till att reproducera könsmönster. Det visar en ny avhandling.

Text: Ola Nilsson

– Ungdomars fritid är en hittills förbisedd arena inom folkhälsan och i relation till ungas psykiska hälsa och stress, säger Anne Gotfredsen, doktorand vid Umeå universitet.

Anne Gotfredsens avhandling bygger på intervjuer med vuxna ledare inom fritidsverksamhet för ungdomar samt observationer och fotobaserade fokusgrupper med tjejer från två idrottsföreningar i två olika inlandskommuner i Norrland.

Syftet med studien var att undersöka hur fritiden utgör en viktig faktor för den psykiska hälsan samt vilka erfarenheter och strategier ungdomar och vuxna ledare utvecklar inom ungas fritidsverksamhet för att kunna hantera och svara mot den stress och stressrelaterad ohälsa som många unga upplever idag. Avhandlingen beskriver hur tjejerna och ledarna utvecklade dessa strategier genom dagliga rutiner och sociala praktiker där gemenskap och tillit var grundläggande komponenter. Fritidsverksamheten fungerade alltså som en central social plats där unga tillsammans kunde tackla stressfaktorer, bland annat genom att dela personliga erfarenheter och upplevelser av stress och höga krav med varandra.

Deltagarnas erfarenheter illustrerade hur just höga krav i skolan, normer och förväntningar kopplade till kön och femininitet ledde till stress. Dock utgjorde fritiden och fritidsaktiviteter också en stressfaktor vilket resulterade i en minutiös tidsplanering för att hinna med alla delar av livet.

– Avhandlingen visar på den här komplexiteten, hur ungas fritid utgör ett viktigt andrum och en plats för avkoppling där man kan få ’slippa tänka på allt det som bekymrar en’ som några av tjejerna i min studie uttryckte det, samtidigt som det också bidrar till en än mer stressad vardag.

Något som också påverkade upplevelsen och förståelsen av ungas fritidsaktiviteter var hur deltagarna förstod fritiden som något som bör vara ”produktivt” och generera kvalifikationer som ansågs öka chanserna för att lyckas på en osäker utbildning – och arbetsmarknad i framtiden.

Anne belyser också platsens betydelse i förhållande till landsbygden. Platser kopplade till fritiden var viktiga för att skapa ett kollektivt sammanhang men krävde också mycket av tjejerna i form av tid, resurser, prestationer, ansvar och engagemang. Tjejerna var konstant involverade i ett platsskapande som inte bara var kopplat till könsnormer utan också i relation till ungdomars fritid på landsbygden och föreningslivets överlevnad, fortsätter Anne Gotfredsen.

– Min studie bidrar till en bättre förståelse för ungdomars och särskilt tjejers fritid på landsbygden. Platser för fritid och delaktighet i civilsamhället är viktiga sociala faktorer för den psykiska hälsan där kollektiva strategier för att hantera daglig stress kan utvecklas. Samtidigt kan ungas fritid och föreningsengagemang vara krävande och bidra till att reproducera könade normer kring prestation, personlig framgång och ansvarstagande, säger Anne Gotfredsen.

Anne Gotfredsen har tidigare läst genusvetenskap och statsvetenskap vid Lunds universitet samt mastersprogrammet i global hälsa vid Köpenhamns universitet.

Om disputationen

Anne Gotfredsen, Institutionen för epidemiologi och global hälsa och Genusforskarskolan, försvarar fredagen den 4 juni kl. 13.00 sin avhandling Komplexa rum för gemenskap – ungas könade erfarenheter av stressfaktorer inom ramen för fritid på landsbygden.  Opponent: Sanna Aaltonen, Östra Finlands universitet. Huvudhandledare: Evelina Landstedt. Disputationen kan följas på https://umu.zoom.us/j/64199831602?pwd=VzJid3hRdEhsc01QM1VhMDZsMXBiZz09. Mötes ID: 641 9983 1602. Lösen: 070480.

Kontakt

Anne Gotfredsen
Första forskningsassistent
E-post
E-post
Telefon
090-786 96 04