Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Avreglering är inte bästa sättet att skapa en dynamisk utveckling

NYHET Det är svårt att skapa kontinuerlig förnyelse genom avreglering. Det visar Jessica Eriksson i sin avhandling. Olika kombinationer av konkurrens och samarbete verkar vara mer gynnsamma för en dynamisk utveckling än enbart konkurrens eller samarbete.

Avregleringar och andra politiska åtgärder syftar ofta till att stimulera förnyelse och mångfald, och inte minst i retoriken bakom många näringslivspolitiska åtgärder betonas behovet av dynamik.

Förnyelse och mångfald leder dock till en situation där nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Detta ger upphov till osäkerhet hos de konkurrerande företagen, hos konsumenter och andra aktörer. Denna osäkerhet anses inte önskvärd och leder ofta till nya politiska åtgärder som begränsar och likriktar utvecklingen. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder.

Jessica Erikssons studie utvecklar en teoretisk modell för att belysa denna paradoxala relation. Stabiliserande politiska åtgärder som leder till likriktning innebär dessutom ofta att inslag av samarbete vidmakthålls eller inrättas, trots att det är konkurrens som anses driva en dynamisk utveckling.

Studien visar även att det snarast är olika kombinationer av konkurrens och samarbete som är mer och mindre gynnsamma för en dynamisk utveckling än enbart konkurrens eller samarbete.

Eriksson tar i sin avhandling utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald.

Studien belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen.

Avhandlingen beskriver vad konkurrens och samarbete betyder för branschomvandling genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Analysen baseras på studier av förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. De empiriska beskrivningarna baseras framför allt på intervjuer med företagsrepresentanter och olika typer av sekundärdata. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori.

E-publicering av avhandlingen: publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=171

Fredagen den 23 januari försvarar Jessica Eriksson, institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Branschinteraktion och institutionell förändring – Omvandling i två livsmedelsbranscher. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Susanne Hertz från Handelshögskolan i Stockholm

Jessica Eriksson är universitetsadjunkt vid företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet. Hon kommer ursprungligen från Östersund men är numera bosatt i Umeå. Jessica Eriksson nås på: företagsekonomiska institutionen Umeå School of Business and Economics, Umeå universitet E-post: Jessica.eriksson@fek.umu.se Telefon: 090-786 99 82

Redaktör: Carina Dahlberg