Avvikelser hos immunförsvarets B-lymfocyter kan bidra till typ 1-diabetes
NYHET
Normalviktiga möss med diabetes (NOD-möss) har en rad förändringar i B-lymfocyterna, som alla visat sig vara associerade med typ 1-diabetes. Med hjälp av musmodellen kan vi bättre förstå hur sjukdomen utvecklas. Det skriver Mia Sundström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 17 februari.
Typ 1-diabetes uppkommer på grund av att kroppens egna celler från immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna. Både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar risken att utveckla sjukdomen. Den så kallade NOD-musen (Non-Obese Diabetic) används ofta för att studera typ 1-diabetes. Sjukdomsprocessen i NOD-musen samt de kliniska symptom som NOD-musen uppvisar har stora likheter med typ 1-diabetes hos människa.
Immunförsvarets B-lymfocyter tros vara inblandade i sjukdomsprocessen, men de bakomliggande mekanismerna är inte helt kända. Syftet med avhandlingen är att identifiera och analysera avvikelser i NOD-musens immunsystem, med fokus på B-lymfocyter. Syftet är också att identifiera genetiska faktorer som bidrar till dessa avvikelser.
Den cellmembransgenomgående cellytereceptorn TACI uttrycks på B-lymfocyter och är bland annat inblandad i plasmacellsutmognad samt i immunoglobulinproduktion. Mia Sundström har studerat uttrycket av TACI och funnit att NOD-musen uttrycker högre nivå av TACI jämfört med friska möss. Hon har även visat att det ökade uttrycket av TACI kan bidra till att NOD-musens B-lymfocyter är mer benägna att utmogna till plasmaceller, producera immunoglobuliner samt byta immunoglobulinklass. När hon undersökte vilka områden i NOD-musens genom som bidrar till den ökade nivån av TACI upptäckte hon att TACI-uttrycket styrs av områden som tidigare förknippats med typ 1-diabetes, vilket stärker teorin att TACI är inblandad i sjukdomsprocessen.
Det är sedan tidigare känt att NOD-musen har ett förhöjt och förlängt immunsvar mot flera olika antigener. Mia Sundström med medarbetare har funnit att även detta immunsvar påverkas av kromosomdelar som tidigare förknippats med typ 1-diabetes. En gen som finns på en av dessa kromosomer som påverkar immunsvaret är H2-O. De har upptäckt att B-celler från NOD-musen uttrycker fyra gånger lägre nivå av H2-O jämfört med B-celler från friska möss. Eftersom att H2-O-genen kan påverka i vilken utsträckning celler från immunförsvaret aktiveras är den en intressant kandidatgen för det förhöjda och förlängda immunsvaret.
Studierna visar också att B-lymfocyter från NOD-musen i högre utsträckning binder in immunoglobuliner och immunkomplex jämfört med hos friska möss. Även denna egenskap kan påverka det förhöjda och förlängda immunsvaret.
Resultaten visar att NOD-musen har en rad olika B-lymfocytavvikelser som genetiskt kontrolleras av kromosomdelar som tidigare associerats till T1D. Genom att definiera molekylära mekanismer som är ansvariga för utvecklingen av det självreaktiva immunsystemet i NOD-musen kan en ökad förståelse fås om de processer som ligger bakom utvecklingen av T1D.
Mia Sundström kommer ursprungligen från Kalix i Norrbotten. Efter magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet och ett års studier vid den biomedicinska forskarskolan började hon som forskarstuderande vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi. Vid frågor, kontakta henne gärna på070-214 71 44090-785 23 45 mia.sundstrom@climi.umu.se
Fredag 17 februari försvarar Mia Sundström, Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi, sin avhandling med den svenska titeln B-cellsavvikelser och typ 1-diabetes i NOD-musen (engelsk titel: B cell deviations and type 1 diabetes in the NOD mouse). Disputationen inleds klockan 9.00 i sal E04, byggnad 6E (biomedicinhuset), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Susanna Cardell, Göteborgs universitet.
