Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Bakterier som spionerar blir bättre på att infektera

NYHET Genom att avlyssna signaleringen i kroppens immunförsvar är det möjligt för bakterier att anpassa sig till ett liv hos människan, men också hitta bättre sätt att attackera kroppens celler. Det visar forskare från bland annat Umeå universitet i en studie i tidskriften Open Biology.

När bakterier tar sig in i människokroppen, exempelvis via inandningsluften, frisätts cytokiner som ska förbereda övriga celler i kroppen på att en immunreaktion kan vara på gång och även ge instruktioner till kroppens immunförsvar om hur det ska agera. Fram till nu har uppfattningen varit att cytokinerna fungerar som budbärare mellan människans olika celler för att utgöra ett försvar mot inkräktare i form av bakterier och andra mikroorganismer.

Det ett internationellt forskarlag, under ledning av forskare vid University of Nottingham, Storbritannien, nu har visat är att bakterier har en förmåga att lyssna av de budskap som cytokinerna bär med sig. Detta gör det möjligt för bakterierna att avlyssna vad som händer i kroppen och därmed också förändra sig så att de kan komma undan immunförsvaret och etablera sig i människokroppen.

– Det här är ny kunskap som visar hur krigföringen mellan bakterier och människans immunförsvar går till. Problemet är att när bakterierna har tillräckligt med kunskap och betingelserna senare blir de rätta, så kan de gå från att leva fredligt till att bli aggressiva och starta en infektion, en infektion som dessutom kan bli kraftigare än vad som hade blivit fallet om bakterierna inte hade haft tillgång till information från kroppens cytokiner, säger Thomas Borén, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, som har genomfört den svenska delen av studien tillsammans med Kristoffer Brännström vid samma institution.

Enligt Thomas Borén använder sig bland annat meningokockbakterier av denna teknik, som en del av sin strategi för att överleva hos människan. Meningokockbakterier lever naturligt i nässlemhinnan, utan att göra skada, hos 10–20 procent av befolkningen. Men hos en del personer utvecklas så småningom en infektion, som kan få mycket allvarliga konsekvenser, eftersom den både kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, sepsis.

Thomas Borén anser att den aktuella upptäckten om hur bakterier kan spionera på kroppens immunförsvar är viktig, inte minst när det gäller möjligheterna att utveckla nya typer av läkemedel på infektionsområdet.

– Att vi nu förstår mer om hur bakterierna gör för att anpassa sig till ett liv med människor som värdar gör att vi även kommer att kunna studera möjligheter att manipulera bakterier som en del av arbetet mot infektionssjukdomar, som ett alternativ och/eller komplement till antibiotikabehandling. Genom att påverka ”avlyssningsmekanismen” skulle man möjligen kunna få bakterier att glömma bort att de ska anfalla mänskliga celler, säger Thomas Borén.

Umeåforskarna har analyserat hur cytokiner binder till bakteriernas DNA med hjälp av känsliga mätutrustningar och tekniker som etablerats vid universitetets biokemiska avbildningscenter, som är en nationell teknikplattform.

Läs studien i tidskriften Open Biology

Läs mer om den nationella teknikplattformen

Se en intervju med forskarna vid University of Nottingham, Storbritannien

Kontaktinformation:Thomas Borén
Telefon: 070-514 67 67, 090-786 93 60

E-post: thomas.boren@medchem.umu.se

Redaktör: Mattias Grundström Mitz