Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 27 jan, 2014

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer stöd

NYHET Barn med lindriga funktionsnedsättningar har ofta har problem att klara sitt dagliga liv, exempelvis att ta på och knyta skorna, eller att breda smörgåsar. Många av dessa barn behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte E. Gantschnig i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 31 januari.

Mellan 5 och 15 procent av alla barn har lindriga funktionsnedsättningar. Dessa barn kan ha en mängd olika diagnoser som koordinationssvårigheter, ADHD, särskilda inlärningssvårigheter, med mera och de beskrivs ofta som klumpiga, långsamma, oorganiserade, och ouppmärksamma. Brigitte E. Gantschnig visar i sin avhandling att barn med lindriga funktionsnedsättningar ofta har problem att klara sitt dagliga liv på olika sätt och att dessa problem följer barnen upp i åren.

– Trots att det är allmänt känt att många av dessa barn har problem i skolan, exempelvis skrivsvårigheter är det många som inte får det stöd de behöver och därför får de fortsatta problem senare i livet. I tonåren kan det handla om svårigheter att utföra dagliga sysslor, exempelvis att ta hand om sig själv, enkel matlagning eller enkla hushållssysslor. Senare i livet kan besvären fortsätta i form av svårigheter att uppnå önskade arbetsresultat, säger Brigitte E. Gantschnig.

I sitt avhandlingsarbete har Brigitte E. Gantschnig och hennes kollegor vid Umeå universitet och Zürich University of Applied Sciences, Schweiz, bland annat undersökt förmågan att klara vardagliga uppgifter hos cirka 12 000 barn från hela världen. Bland barnen fanns både de som hade och de som inte hade lindriga funktionsnedsättningar.

Studierna visar att barn med lindriga funktionsnedsättningar hade signifikant sämre förmåga att klara vardagliga uppgifter än barn utan dessa funktionsnedsättningar. Brigitte E. Gantschnig konstaterar därför att barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer stöd för att klara sin vardag, samt att arbetsterapi är en möjlighet för att stödja barn med lindriga funktionsnedsättningar och deras föräldrar.

– Arbetsterapeuter är experter på att göra det möjligt för personer i alla åldrar för att klara av att utföra sina dagliga göromål, men också att uppnå vad de vill klara av och utföra vad de förväntas göra för att bli helt integrerade i samhället. Ytterligare forskning behöver dock genomföras för att utvärdera arbetsterapeutiska interventioner och bedöma deras effektivitet när det gäller att minska svårigheterna för barn med lindriga funktionsnedsättningar, både på kort och lång sikt, säger Brigitte E. Gantschnig.

Brigitte E. Gantschnig bor i Zürich, Schweiz. Hon är arbetsterapeut och doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Brigitte E. Gantschnig är engelsktalande och kan nås på:

E-post: brigitte.gantschnig@zhaw.ch
Telefon: 070-217 37 61
Telefon i Schweiz: +41 58 934 63 65

Fredagen den 31 januari försvarar Brigitte Elisabeth Gantschnig, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Aktivitetsbaserad och aktivitetsfokuserad bedömning och intervention bland barn: En valideringsstudie av Bedömning av motoriska processfärdigheter (AMPS).( Engelsk titel: Occupation-based and occupation-focused evaluation and intervention with children: A validation study of the Assessement of Motor and Process Skills (AMPS)).Oppontent: prof. Wendy Coster, PhD, Boston University.
Huvudhandledare: Dr. Ingeborg Nilsson, Prof. Anne G. Fisher, Prof. Julie Page

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Avhandlingen är publicerad digitalt.
 

Redaktör: Mattias Grundström Mitz