Barnfri – fripassagerare eller ekonomiskt utnyttjad?
NYHET
Att frivilligt välja att inte skaffa barn är provocerande i vårt barnvänliga samhälle. I det senaste numret av Socialvetenskaplig tidskrift, vars redaktion finns vid Umeå universitet, berättar barnfria kvinnor och män om sitt beslut och vilka reaktioner de får från omgivningen.
I studien har forskare vid Institutet för framtidsstudier och Linköpings universitet intervjuat nära fyrtio kvinnor och män som alla bestämt sig för att inte skaffa barn, något som kan väcka starka reaktioner i ett samhälle som uppmuntrar till att kombinera föräldraskap och yrkesliv genom till exempel möjlighet till VAB-dagar, föräldraledighet och barnomsorg. En del har till exempel åsikten att barnfria är fripassagerare som drar nytta av andras ansvarstagande att öka landets födelsetal. Några av de intervjuade anser att det är själviskt att skaffa egna barn, och har istället goda relationer med släktingars barn eller engagerar sig för barn och unga på annat sätt. Eftersom skattemedel omfördelas till barnfamiljer skulle barnfria också kunna känna sig ekonomiskt utnyttjade, men i Sverige finns en stor acceptans att alla via skatten ska bidra till kostnader för barn. Flera intervjupersoner lyfter också fram att man solidariskt bidrar till dessa kostnader, med tanke på att detta kan komma en till godo senare i livet.
Intervjustudie med injektionsmissbrukare
I en annan av tidskriftens forskningsartiklar har nästan tvåhundra narkotikamissbrukande kvinnor i Malmö intervjuats för att jämföra amfetamin- och heroinmissbrukares sociala situation och önskemål om stöd och hjälp. Resultaten visar att amfetaminmissbrukarna är mer integrerade i samhället, till exempel har de oftare arbete och lagliga inkomstkällor. De upplever inte det egna drogmissbruket som lika problematiskt och har inte heller sålt sex i lika stor utsträckning som heroinmissbrukarna, som oftare önskar få stöd från samhället. Forskarna vid Malmö högskola menar att amfetaminmissbrukarnas mindre behov av hjälp delvis beror på att det saknas specifika behandlingsmetoder för gruppen, något som är nödvändigt att utveckla.
Publicerar nyheter om social forskning
Socialvetenskaplig tidskrift kommer ut med fyra nummer per år, och ges ut av Forsa (Förbundet för forskning i socialt arbete) med stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). I tidskriften publiceras vetenskapliga artiklar, debattinlägg, bokrecensioner och andra nyheter inom det sociala forskningsfältet. Författare är forskare vid olika universitet och högskolor i landet, och huvudmålgruppen är forskare och andra intresserade av området, såsom exempelvis personal vid kommuner, landsting och statlig verksamhet.
För recensionsexemplar och mer information, kontakta:
Katarina Andersson, redaktionssekreterareInstitutionen för socialt arbete, Umeå universitet E-post: katarina.andersson@socw.umu.se Telefon: 090-786 6415
