(Barn)rättsvetenskapen viktig när konvention blir svensk lag

–  Motståndet mot att inkorporera barnkonventionen som lag har, bland annat från juristhåll, varit starkt under flera decennier. Främst har rättstekniska skäl talat emot, och att barnkonventionen är lite udda i vår rättstradition. Ganska tvärt så bestämde regeringen ändå att barnkonventionen blir lag - jämsides med andra lagar - och tyvärr så har ju vår profession till stor del missat att föra de konstruktiva diskussionerna om hur barnkonventionen bäst ska fås att fungera i vårt rättssystem, säger Maria Forsman, forskare och lektor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen.

På ett mer övergripande och politiskt plan, är det förstås lite motsägelsefullt med krafttaget att göra barnkonventionen till lag, samtidigt som det bland annat görs betydande nedskärningar i förskola och annat som drabbar alla barn.

Betydelse för barn som har det svårast
Att FN:s barnkonvention nu blir svensk lag innebär att staten, och de aktörer som arbetar på uppdrag av staten, är skyldiga att säkerställa de rättigheter barn har enligt konventionen. Det innebär bland annat att barn ska få ett starkare skydd när det gäller beslut som rör dem, tex i vårdnadstvister eller när barn behöver bistånd från socialtjänsten. Och för de mest utsatta barnen tror Maria Forsman att inkorporeringen får ett genomslag.

– Jag tror att bedömningar av enskilda barns bästa kan få bättre kvalitet genom barnkonventionen. Barns egna åsikter får en viktigare plats och det behöver göras mer fördjupade och kontextualiserade bedömningar än förr. Medvetenheten om strukturella utmaningar och social orättvisa är viktig. I sin senaste granskning (2015) lyfte Barnrättskommittén bland annat fram oro över situationen för barn i Sverige som lever i utsatta och marginaliserade familjer och för barn med migrationsbakgrund. Den stora merparten av barn i Sverige har det bra med alla mått mätt, men samtidigt, på ett mer övergripande och politiskt plan, är det förstås lite motsägelsefullt med krafttaget att göra barnkonventionen till lag, samtidigt som det bland annat görs betydande nedskärningar i förskola och annat som drabbar alla barn.

På vilket sätt stärks barns rättigheter i och med att barnkonventionen får högre status?
– Rättsutvecklingen kommer att visa det. Domstolarna, särskilt de högsta, kommer att ha en tung roll i hur det blir. Men här finns också en mycket viktig roll för (barn)rättsvetenskapen att spela, i att utforska och analysera barnkonventionens olika artiklars syften och funktion, och framför allt hur dom ska förstås i specifika svenska rättsliga kontexter. Det hör till rättsvetenskapens roll att både driva rättsutvecklingen framåt och att kritiskt granska den. I den internationella barnrätten finns mycket att hämta när det gäller förståelsen av barnkonventionen och hur den ska tillämpas. Vi är ju inte det enda landet i världen som har förbundit oss att följa den, säger Maria Forsman.

Maria Forsman undervisar på kursen barnrätt.

BildSofia Strömgren

Finns det något som blir svårt eller extra utmanande för de som arbetar med barn och unga?
– Jag tror att mer ingående bedömningar av enskilda barns bästa kommer att bli utmanande för alla professioner. Även för jurister som företräder barn, t.ex. när barnet befaras ha utsatts för brott eller när det är fråga om tvångsomhändertagande av barnet. Att hantera ett större genomslag för barnets egna synpunkter är en sak, men för att riktigt kunna bedöma vad som är bäst för ett litet barn krävs kunskap om barnet och hans eller hennes egenskaper och sammanhang. För detta krävs tid. Den tiden ersätts inte i uppdragen idag och det är något som kommer att behöva förändras om barnkonventionens krav ska tas på allvar.

Barnen springer före helt enkelt och kräver sin rätt, medan det växer mossa på oss.

Saknar ett genuint engagemang
Maria Forsman undervisar och forskar i barnrätt, och säger att lagen om barnkonventionen ur ett rättsligt perspektiv är utmanande och att dagens rättsläge oundvikligen kommer att utvecklas. Men hon saknar också i allmänhet engagemang från vuxna i att driva frågor om barns rättigheter. Forsman pekar istället på en utveckling där barnen själva går före och kräver sin rätt, som t.ex. Greta Thunbergs klimatstrejk och Malala Yousafzais kamp för flickors rätt att utbilda sig. Och när det gäller barn i samhällsvård gör den ideella ungdomsföreningen ”Knas hemma” som består av just samhällsvårdade barn, störst avtryck, menar hon. 

– Utvecklingen är positiv, men under tiden sitter vi vuxna och funderar på hur barnkonventionen ska förstås rättstekniskt och andra hinder. Barnen springer före helt enkelt och kräver sin rätt, medan det växer mossa på oss. Vi må tycka att det är speciellt att barnkonventionen, när den har funnits i 30 år (!) blir lag i Sverige, men vi sveper gärna förbi den verkliga relevansen av barns rättigheter, lokalt och globalt, säger Maria Forsman forskare och lektor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen.