Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 08 feb, 2012

Bättre behandling kan förebygga blodpropp efter hjärtinfarkt

NYHET Behandlingen av akut hjärtinfarkt med mediciner som hämmar kroppens blodplättar och därmed minskar blodproppsrisken bör individualiseras och vara mer intensiv de första dygnen, skriver Fredrik Björklund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 17 februari.

Fler än 500 patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt vid hjärtenheten på Östersunds sjukhus har deltagit i en unik studie som bland annat granskat blodplättarnas aktivitet under de första dygnen av en hjärtinfarkt. Disputationen kommer att äga rum i hörsal Snäckan, Östersunds sjukhus.

Aktiviteten hos blodplättar, trombocyter, har länge kopplats samman med risk för komplikationer till en akut hjärtinfarkt. Risken att drabbas av sådana, t.ex. stroke eller en ny hjärtinfarkt, är kraftigt förhöjd under de första dygnen och patienter med hjärtinfarkt har sedan länge behandlats med mediciner som hämmar blodplättarna. Fredrik Björklunds studie visar nu att deras aktivitet ökar kraftigt under de första dygnen efter en akut hjärtinfarkt, trots pågående behandling. Vidare finner man att ökningen är särskilt stor hos patienter med diabetes samt hos dem som drabbas av lunginflammation eller visar tecken på samtidig inflammation av annan orsak.

- Behandling med blodproppshämmande mediciner är en balansgång, där alltför kraftig hämning av blodplättarna kan leda till komplikationer i form av blödningar, inte minst hos äldre som enligt studien dessutom har högre aktivitet hos blodplättarna jämfört med yngre, säger Fredrik Björklund.

Framtida utprovning av blodproppshämmande mediciner kan leda till bättre resultat genom att ge mer intensiv behandling till särskilda riskgrupper, framför allt under de första dygnen. Forskargruppen har också funnit att dålig njurfunktion eller kraftig försämring av funktionen hos de som tidigare är njurfriska, tydligt ökar risken för död efter en akut hjärtinfarkt.

Fredrik Björklund är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kliniskt verksam som hjärtspecialist vid Östersunds sjukhus. Han kan nås på mobil 073-808 74 02
e-post fredrik.bjorklund@jll.se

Fredagen den 17 februari försvarar Fredrik Björklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Platelet reactivity and comorbidities in acute coronary syndrome (Svensk titel: Trombocytreaktivitet och komorbiditet vid akut koronart syndrom). Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsalen Snäckan, Östersunds sjukhus.
Fakultetsopponent är professor David Erlinge, Lunds Universitet

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51096